Frisyrfixning
Jaha, så har det gått en vecka igen. Måste erkänna att jag blev lite chockad när jag såg Ariel igår. Jösses vad hon har byggt muskler! Plötsligt har hon fått en rejäl rumpa, sådär hjärtformad liksom. Dålig bild, men lite syns kanske?
Först fick damen mumsa kraftfoder. Aptiten är det inget fel på längre, känns väldigt skönt. Sedan testade vi att gå in ensamma i stallet, vilket ju inte hänt tidigare. Tydligen anser Ariel att jag är en okej surrogat till häst, för hon stod stilla hela tiden. Duktiga gumman!
Det var frisering av manen som gällde. Har inte klippt den på evigheter, och jag skäms nästan för att visa upp henne i bloggen med vippande man. Så det blev helsnagg. Kändes inte så snyggt när jag var klar, men på bilderna ser det ju helt okej ut!
Som alltid blir ju ena sidan snyggare än andra. Men håll med om att det är rätt okej för första manklippningen på fyra år...
Ariel tyckte det blev lite tråkigt med klippningen på slutet, men visst fortsatte hon uppföra sig när jag sade åt henne. Det är så härligt med fjordhästar, de är verkligen coola men ändå känsliga. Jag är så glad att jag faktiskt skaffade mig en till!
Efter klippningen gick vi på en minipromenad och tittade på några farligheter. Jag tycker att hon redan har blivit lite modigare, tidigare kunde hon steppa fram och tillbaka några minuter innan hon vågade fram helt och nosa, nu vågar hon nästan direkt.
Släppte henne sedan i hagen och hon galopperade genast iväg till Idunn. Noterbart att hon verkar mycket säkrare på foten, och obekymrat rörde sig mellan stenblocken. Ett par bocksprång blev det också, det är en hel del bus i henne. Jag kände mig manad att jaga henne lite, och då lättade hon i bak ett par gånger. Det kan nog bli en riktigt märr av den här damen också...
Först fick damen mumsa kraftfoder. Aptiten är det inget fel på längre, känns väldigt skönt. Sedan testade vi att gå in ensamma i stallet, vilket ju inte hänt tidigare. Tydligen anser Ariel att jag är en okej surrogat till häst, för hon stod stilla hela tiden. Duktiga gumman!
Det var frisering av manen som gällde. Har inte klippt den på evigheter, och jag skäms nästan för att visa upp henne i bloggen med vippande man. Så det blev helsnagg. Kändes inte så snyggt när jag var klar, men på bilderna ser det ju helt okej ut!
Som alltid blir ju ena sidan snyggare än andra. Men håll med om att det är rätt okej för första manklippningen på fyra år...
Ariel tyckte det blev lite tråkigt med klippningen på slutet, men visst fortsatte hon uppföra sig när jag sade åt henne. Det är så härligt med fjordhästar, de är verkligen coola men ändå känsliga. Jag är så glad att jag faktiskt skaffade mig en till!
Efter klippningen gick vi på en minipromenad och tittade på några farligheter. Jag tycker att hon redan har blivit lite modigare, tidigare kunde hon steppa fram och tillbaka några minuter innan hon vågade fram helt och nosa, nu vågar hon nästan direkt.
Släppte henne sedan i hagen och hon galopperade genast iväg till Idunn. Noterbart att hon verkar mycket säkrare på foten, och obekymrat rörde sig mellan stenblocken. Ett par bocksprång blev det också, det är en hel del bus i henne. Jag kände mig manad att jaga henne lite, och då lättade hon i bak ett par gånger. Det kan nog bli en riktigt märr av den här damen också...
Kommentarer
Trackback
