Hovslagare

Efter träningspasset fick Ariel stå och mumsa hö i väntan på hovslagaren. Hon är rätt så nöjd med den situationen...


Hovis kom bara lite försenad och satte snabbt igång med Ariel. Medan han höll på grejade jag med annat, för att Ariel verkligen skall lära sig att vara ensam med honom. Det gick superbra, rätt vad det var ropade han på mig och förklarade att hon var klar. Så snabbt! Inte hade hon särskilt mycket röta heller, han var nöjd med hur jag hade skurit bort rötan hittills och än en gång påpekade han vilka fina hovar hon har. Jag blir sååå glad över att höra sådant, det värmer mattehjärtat.

Efter verkningen fick Ariel stå i boxen och äta både kraftfoder och hö. Hon gick in i boxen som om hon var en gammal ridskolehäst och hovis kunde inte låta bli att kommentera hur cool hon var. Jag kan inte bli annat än stolt och mallig över att jag har en så självständig och trygg unghäst, som verkar lita på mig trots att jag inte jobbar med henne varje dag. Även om jag testar nya saker så är hon med på det, hon gör sitt bästa och försöker lösa situationen så som hon tror jag vill ha den löst. Jag är så lycklig att jag fått tag på en så fin häst!

Mattes hjärta... Visst har väl pannluggen blivit längre?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0