Stencool
Hovslagaren skulle komma vid tio och jag hade räknat med att vara framme halv tolv, vilket stämde ganska precis. K skulle ta sina hästar först, det brukar ta två timmar. När jag kom dit stod Idunn mycket riktigt i gången, så jag skyndade mig för att hämta Ariel. Ställde henne i boxen och gav henne ett fång hö. Hon mumsade glatt i sig medan jag borstade henne ren. Hann precis kratsa hovarna innan Idunn gick ut från stallet.
Ariel var lite fundersam när Idunn försvann, men när jag pratade lugnande med henne så slappnade hon av och åt hö igen. Frågade om jag skulle komma ut med Ariel, men fick till svar att Sunna skulle skos först. Det visade sig att hovis hade varit över en timme sen, så jag hade gott om tid på mig att pyssla med Ariel.
Klippte bort hennes skägg och öronhåret som stack ut, det får gärna vara väldigt luddigt och hårigt under vintern, men när våren är här skall Ariel minsann snyggas till! Ariel själv började tröttna på att äta hö och längtade ut till de vida vidderna...
Vilken tur för henne att hon inte är uppstallad någonstans, hon visar tydligt att boxen inte är det roligaste stället att vara på. Men jag lät henne ändå stå kvar där medan jag grejade med lite andra saker. Bland annat fick hon prova boots för första gången, men som vanligt kom det ingen reaktion. Däremot var bootsen lite väl stora, så jag får köpa ny (hurra!) någon dag framöver.
Sedan var Sunna äntligen klar och fick gå ut. Ariel blev mer orolig den här gången (Sunna är ju flockledaren) men lugnade sig när jag tog på henne grimman och tog ut henne i gången. Där fick hon stå och mumsa hö en stund medan hovis grejade med något ute i bilen. Det är fascinerande hur lugn hon ändå är, förra gången hon lämnades ensam efter att Sunna gick ut hoppade hon ju över boxväggen...
Så satte hovis igång med hennes hovar. De var rejält långa enligt honom, men så var det ju mer än nio veckor sedan han var här senast. Jag lämnade honom och Ariel ensamma och gick in i fikarummet för att äta istället. Jag vill ju att hon skall vara lugn även ensam med honom och det verkar gå vägen. För rätt vad det var ropade han på mig och förklarade att Ariel var färdigverkad! Så Ariel fick gå ut i hagen som belöning, medan jag åt färdigt.
Bonusbild!
Ariel var lite fundersam när Idunn försvann, men när jag pratade lugnande med henne så slappnade hon av och åt hö igen. Frågade om jag skulle komma ut med Ariel, men fick till svar att Sunna skulle skos först. Det visade sig att hovis hade varit över en timme sen, så jag hade gott om tid på mig att pyssla med Ariel.
Klippte bort hennes skägg och öronhåret som stack ut, det får gärna vara väldigt luddigt och hårigt under vintern, men när våren är här skall Ariel minsann snyggas till! Ariel själv började tröttna på att äta hö och längtade ut till de vida vidderna...
Vilken tur för henne att hon inte är uppstallad någonstans, hon visar tydligt att boxen inte är det roligaste stället att vara på. Men jag lät henne ändå stå kvar där medan jag grejade med lite andra saker. Bland annat fick hon prova boots för första gången, men som vanligt kom det ingen reaktion. Däremot var bootsen lite väl stora, så jag får köpa ny (hurra!) någon dag framöver.
Sedan var Sunna äntligen klar och fick gå ut. Ariel blev mer orolig den här gången (Sunna är ju flockledaren) men lugnade sig när jag tog på henne grimman och tog ut henne i gången. Där fick hon stå och mumsa hö en stund medan hovis grejade med något ute i bilen. Det är fascinerande hur lugn hon ändå är, förra gången hon lämnades ensam efter att Sunna gick ut hoppade hon ju över boxväggen...
Så satte hovis igång med hennes hovar. De var rejält långa enligt honom, men så var det ju mer än nio veckor sedan han var här senast. Jag lämnade honom och Ariel ensamma och gick in i fikarummet för att äta istället. Jag vill ju att hon skall vara lugn även ensam med honom och det verkar gå vägen. För rätt vad det var ropade han på mig och förklarade att Ariel var färdigverkad! Så Ariel fick gå ut i hagen som belöning, medan jag åt färdigt.
Bonusbild!
Kommentarer
Trackback
