Äntligen lite aktivitet!

Idag fick Ariel stå länge inne i stallet, då K var tvungen att ge sig iväg på ett ärende innan vi kunde promenera och jag hemskt gärna ville ha med henne som sällskap. Så Ariel hon tuggade i sig massor med hö medan jag borstade bort massor med hår och klippte massor med man... Passade på att fylla massor med höpåsar också. De går åt fort när man inte är där så ofta.

Roade mig dessutom med att frisera ena sidan av manen lite extra, just för att få fram varför Ariel har ganska normal man egentligen, men varför det inte syns på mina bilder. Låt mig presentera Ariels vanliga manklippning:



Och Ariels egentliga manklippning (dvs där även lurvpälsen är bortklippt):



Lite skillnad... Så även om det ser ut som jag har superkort man på henne, så har jag inte det. Den är precis lagom lång.

När K väl kom in i stallet med Idunn var jag och Ariel så gott som färdigfixade. Jag tog på henne reflexer och bröstselen samt sidepullen med nova-bettet. Sedan traskade vi iväg på vår byrunda. Träffade på en del bilar och hade några diskussioner kring vem som bestämmer, men på det hela taget gick allt utmärkt. Det är så skönt att tömköra i sidepullen, så jag kan ta tag i Ariel utan att skada hennes mun. För visst blev det lite styrproblem då och då.

Vi fick gå först en stund och Ariel var väldigt tveksam. Jag fick stötta henne en hel del (det hjälper med en hand på hals eller bakdel) först, men allt eftersom kunde jag gå längre och längre bak. När Ariel insett att hon gick först utan problem och började bli lite mallig fick Idunn ta över och gå först resten av vägen hem. Det känns klokast att låta Ariel gå först i små doser, eftersom hon är så osäker.

På slutet tränade vi en del halter, vilket Ariel tyckte var väldigt onödigt. Dock visade hon att hon helt förstått s-ljudet, även om det tar en stund innan hon gör övergången till trav. Vi tog av all utrustning i stallet och sedan fick Idunn gå ut innan Ariel. Den här gången lugnade sig Ariel direkt hon förstod att hon inte skulle få följa med, så även det går bättre och bättre. Jag väntade en liten stund och sedan fick Ariel gå till hagen för hö och kraftfoder.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0