Longering

Det var ruskigt kallt när jag åkte ut till Ariel igår. Först tänkte jag inte ta in henne, men så bestämde jag mig för att hon trots allt behövde lite omvårdnad. Så vi traskade in i stallet och jag parkerade henne framför skottkärran med hö. Trevligt, enligt Ariel.

Borstade av henne lite snöglitter, det ser så vackert ut i hårremmen:



Kratsade hovarna och eftersom jag såg att hovarna var väldigt fuktiga av vädret, passade jag på att skära bort röta. Det gick väldigt bra, bättre än det gjorde förut. Men så var det inte mycket röta att skära bort heller, precis som hovis sagt. Skönt att få bort allt dock.

Tog på Ariel kapsonen och testade att longera på stallplanen. Där är det åtminstone lite ljus, även om det inte finns något stöd i form av staket. Ariel lyssnade riktigt bra och även om hon drog mot hagen ibland så var hon lätt att korrigera. Det enda som bekymrar mig är att hon helt tydligt tycker kapsonen är för skarp. När jag tar i den för att hålla volten eller minska tempo, så skakar hon ogillandes på huvudet. Hon försökte även klia av sig den när vi skulle gå in genom stalldörren. Det har hon aldrig försökt med vare sig tränset eller sidepullen. Eftersom jag känner mig tveksam till att longera i sidepull tänker jag låta longeringen vara ett tag, kanske ända tills rundkorallen går att använda igen.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0