Hoppelihopp!

Som jag längtat efter att få löshoppa Ariel igen! Det känns som det verkligen börjar hända saker nu när vi jobbar med lite mer "vuxna" träningar.

Hämtade henne från hage och band upp ute. Det var lite för fint väder för att stå inomhus tycker jag. Borstade av henne som hastigast och skötte om några sår. Det är som om hon måste lära sig använda fötterna igen när hon går på sommarbete, hon får en massa små sår över hela kroppen. Antingen busar de eller så går hon in i något snår ibland. Provade nya huvan (som var läskig!) och de läckra fälttävlansskydden. De passade perfekt!



Sedan bytte jag fälttävlansskydden mot hennes vanliga senskydd. Som hon faktiskt börjar växa ur nu. De är ju trots allt XS till skillnad från fälttävlansskydden som är S. Därefter traskade vi iväg till ridbanan. Ariel var inte särskilt ivrig, så jag misstänkte att det skulle bli en väldigt loj variant av löshoppning. Trots allt påverkas de ju en hel del av värmen.

Släppte henne i ridbanan och hon satte genast av i full fart... Jag ställde i ordning första hindret och bad henne hoppa. Inga problem alls, ganska snabbt gick det men ändå med fokus. Fick beröm samt att hon kom fram till mig och blev lite kliad. Satte upp andra koppelräcket, bad om hoppning igen och det gick utmärkt. Sedan satte jag upp oxerns främre bom, så det blev tre hinder på 60 - 60 - 50 cm. Då blev det lite tuffare för henne. Hon blev lite ofokuserad och rev första hindret. Tog om det och då rev hon andra hindret. Först tredje försöket tog hon sig över alla tre hindren på ett bra sätt, men då var hon mycket nöjd med sig själv också. Så satte jag upp bakre bommen på oxern och bad henne komma igen. Den här gången löste hon det mycket, mycket bra. Jag berömde och började sedan bygga bort alla hindren. Hon kom fram till mig och följde med genom allt kånkande.

Under själva löshoppningen jobbade hon oerhört självständigt. Direkt hon hoppat galopperade hon lugnt ned till grinden igen (motsatta långsidan) och ställde sig där för att beta. När jag sedan med röst och kroppsspråk signalerade att det var hoppdags, vände hon runt, travade några steg, fattade galopp, bedömde avståndet till första hindret och hoppade sedan mycket fokuserat genom hela serien. Sedan galopperar hon ned till grinden för att vänta igen. Gissa om jag blir stolt! Själv stod jag vid mittenhindret och tittade. Smackade någon gång, men pisken är helt onödig att ha med sig.

När jag väl byggt bort alla hinder traskade vi hemöver, mycket nöjda med oss själva. Åter vid stallet svampade jag av Ariel lite (inte så omtyckt) och smorde in juvret med salva (mycket omtyckt). Sedan fick hon gå ut i hagen med den läskiga huvan på sig. Det såg ut att gå alldeles utmärkt. Själv tvättade jag senskydd och plockade undan all utrustning innan jag åkte hemöver.

Planen är att hoppa en gång till, om två veckor, men att då höja upp oxern till 80 cm. Är lite velig kring hur jag skall göra dock. Det gick så sjukt bra idag, så kanske jag borde nöja mig med den här övningen? Samtidigt borde jag passa på och testa lite högre höjder när Ariel både visat sig intresserad av att hoppa och lärt sig hur rutinen kring hoppningen fungerar.

Kommentarer
Postat av: Evamaria

Va roligt att hon gillar hoppningen så mycket! Fortsätt att hoppa små hinder så att hon inte anstränger ben och så att hon får stärkt självförtroende. Hon är ju bara 2 än så länge. När hon är 3 kan du höja till höjderna på 3-årstestet. Att ta det lugnt är ju a och o i unghästträning, dessutom är fjordingen långsam i utvecklingen. Så fortsätt att ha roligt och lägg in en massa cavaletti mm så att hon lär sig var hon har fötterna - bra för 3-årspremieringen! :)

2009-06-01 @ 20:34:51
Postat av: Ellinor Karlström

Cavaletti vågar jag mig inte på under löshoppningen, eftersom jag inte kan garantera att hon travar. Eller menar du galoppcavaletter?



Till hösten har jag tänkt att variera hindren mycket mer, så hon får börja tänka till lite extra och inte alltid förväntar sig samma hinder hela tiden. Kanske studs eller två galoppsprång emellan eller olika hindertyper.



Vårens övningar (vi har ju bara hoppat två gånger) har varit till för att få in själva löshoppningsrutinen och då har jag ju kört samma övning varje gång.



Nästa vår blir det mer fokus inför treårstestet, med den hinderuppställning som är där. Hjälphinder plus oxer är ju mycket svårare för unghästen att hoppa än två hjälphinder och oxer, så den övningen sparar jag in i det längsta.

2009-06-02 @ 05:20:27
URL: http://habina.blogg.se/ariel

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0