Ariel 3525

Det spöregnade när jag lämnade Uppsala, så jag tänkte glatt att Ariel åtminstone skulle vara ren när jag kom fram. Det gäller att tänka positivt i alla lägen...

Mötte upp henne i hagen, så snart hon såg att det var jag lade hon sig ned och rullade i leran. Snällt... Använde svettskrapan med piggar och lyckades få bort den mesta leran blandat med lösa hårstrån. Ariel verkade mycket nöjd över massagen. Hon har blivit mer på de senaste gångerna jag varit där och idag märktes det att hon ville GÖRA någonting. Jag lämnade henne dock åt sitt öde och letade igenom hagen efter flughuvan. Förut var jag glad över att den var svart för att inte påminna mig om Habinas, men nu ångrar jag mig. Kan jag få en orange huva istället? Letade i nästan en halvtimme utan att hitta den, däremot trodde jag att jag hittat den flera gånger och så visade det sig bara vara ännu en bajshög.

När jag väl gett upp borstade jag igenom Ariel lite mer och busade med henne i hagen. Hon tycker det är sååå roligt, studsar, bockar och brallar. Rätt vad det var så drog hon en rejäl repa genom hela vinterhagen och en bit upp i sommarhagen. De andra stod kvar hos mig och förstod inte alls vad som tagit åt Ariel. Så vände hon och galopperade tillbaka i samma jetplans-tempo. Den damen blir inte nådig i omhoppningarna...

Pussade hennes leriga mule hejdå och satte mig i bilen med ett nöjt leende. Var hemma redan vid åtta, vilket aldrig hänt under busstiden. Gissa om jag älskar min bil!