Förvaringsproblem och sparkskada

Det kändes lite konstigt att åka så kort bit till stallet, men det är verkligen så skönt! Ariel stod och åt vid hösilagebalen när jag kom åkande, undrar just om hon stått där hela natten.

Hämtade grimma + grimskaft, hälsade på ett par stallkompisar och skyndade sedan ut till lösdriften. Ariel kom fram direkt och hälsade, stoppade nosen i grimman och tyckte att äventyr lät riktigt spännande! Nu har jag inga planer på att egentligen göra någonting med henne närmaste veckan, så till Ariels förtret blev det bara äventyr ett par meter utanför hagen.

Lät henne provsmaka betfor, hade blötlagd ½ dl, men det var mest konstigt i smaken. Funderar på att blanda i lite havre imorgon, för nog sjutton skall hon väl lära sig att tycka om betfor!

När hon mumsat/spottat ut betforn färdigt fick hon återvända till hagen. Jag gick tillbaka till stallet för att skölja ur hinken samt försöka få lite mer ordning i sadelkammaren. Tänkte igenom igår hur jag vill ha det och försökte få bättre system idag. Det är knepigt när man har en hel garderob att fylla, men bara utdragbara lådor i halva. Andra halvan består enbart av luft och eftersom det är trådbackar som används så får det ju inte vara för tunga saker heller. Det slutade med att jag ställde min ryktlåda och min sjukvårdslåda på hyllan där det egentligen är tänkt att ha täcken och så lade jag täcket tillsammans med vojlockar och handdukar i den största trådbacken. Är inte helt nöjd med systemet, speciellt som tömkörningsgjorden får ligga i en låda istället för hänga på sadelhängare (bara en hängare/häst). Egentligen borde jag investera i ett tävlingsskåp, men det finns ju ingenstans att ställa det. Försöker att inte tänka på selarna och de två stora plastbackarna som står nere i källaren i väntan på flytt.

När jag var hyfsat nöjd med hur jag stuvat om sakerna återvände jag till Ariel för avborstning och visitering. Hon har fått sig en rejäl smäll på höger bakdel, det är en svullnad över muskeln som var lite varm. Verkade inte ömma dock. Jag kylde med snö och funderar på att ta med kylande lera imorgon. Fast det är kanske för sent.

Alla benen var hela och fina dock, Ariel följde noga mina förehavanden och pussade med mulen några gånger. Det kommer bli så himla härligt att åka ut varje dag och vara med henne, tror jag kommer bli ännu mer kär i henne och kanske hon i mig också!

Fick höra att Ariel hade gnäggat åt sin fuxfärgade pojkvän i morse när han släpptes ut i hagen. Så hon har uppenbarligen redan skaffat sig ett distansförhållande. Kommer bli spännande att se hur hon beter sig när vi rider ut tillsammans...

Hon är inte accepterad i flocken än, men får komma allt närmare de andra hästarna innan den äldre hästen går till attack. Jag är ganska övertygad om att det kommer att ge med sig med tiden, det brukar ju ta några dagar innan den nya hästen har rätt lukt.

Längtar redan till imorgon.
Trackback
RSS 2.0