Ny kärlek

Idag var det ett så härligt vårväder att jag var väldigt sugen att ta mig en ridtur. Men jag misstänker att min stabila pålle inte kommer vara så stabil, så jag avvaktar lite till.

Istället blev det hämtning i hagen och intag i stallet. Ariel låg ned när jag kom gående, medan Ella gnagde på hennes manke. Men när de såg mig komma gående så reste sig Ariel upp. Inga problem att hämta henne, även om Ella gärna ville följa med. Det fanns massor att titta på idag, flera bilar som åkte förbi och en skramlande släpvagn. Men efter en stund var vi ändå inne i stallet och där blev det avborstning modell större. Ariel var inte lika lerig som tidigare, däremot så hade jag bestämt mig för att få bort all lös päls. Det tog ett tag. Ariel var ensam i stallet och var från början ganska rastlös. Men allt eftersom fann hon sig i situationen och stod stilla.

Jag var nästan klar med borstningen när hon plötsligt hoppade rakt upp i luften. Lugnade henne och såg mig sedan omkring. Det var ena stallkatten som hoppat upp på väggen mellan stallgången och skötselplatsen. Ariel hade förstås inte varit beredd på den rörelsen. Tog katten i famnen och lät Ariel nosa. Tydligen är hon en kattälskare av stora mått, för hon började klia katten försiktigt med överläppen, samtidigt som hon kuttrade förtjust. Katten tyckte det var riktigt mysigt, speciellt när Ariel samtidigt blåste varmluft över pälsen. Jag fick en föraning av hur Ariel kommer att vara med sin avkomma, det var sann kärlek i hennes kutter.

När katten fått nog hoppade han ned och Ariel stod sedan snällt stilla medan jag borstade klart och kratsade hovarna. Gav henne kraftfoder och den här gången åt hon upp allt. Tror det berodde på att det inte fanns så mycket distraherande saker, hon tappar helt klart fokus på maten annars.

Sedan gick vi husesyn och Ariel fick nosa runt i stallet. Hon var väldigt nyfiken på vissa boxar, men verkade ändå nöjd när vi gick ut ur stallet. Framför oss på stallplanen studsade fölungen omkring och givetvis gjorde Ariel stora ögon. Hon följde mig till hagen utan problem, men vände sig då och då om för att titta på den där märkliga lilla varelsen som for omkring. Kan man kanske leka med sådana?

När jag släppte henne i hagen sprang hon raka vägen till Ella. Ella mötte henne med spetsade öron och de började genast leka. Jag är så glad att Ariel trivs i nya lösdriften och att hon blev accepterad i flocken så snabbt.

Medan jag gjorde ren skötselplatsen pratade jag med T som har två hästar i stallet. Hon var snäll och förklarade hur jag tog mig till klätterbacken, så imorgon skall jag försöka hinna med en promenad.
Trackback
RSS 2.0