Ariel 3525

Nu under sommaren är jag lite petigare med Ariels fötter, så hovis H får komma hit var sjätte vecka. Kanske blir det längre intervaller i vinter, men samtidigt har jag ju råd att låta verka hovarna ofta.

Igår hade H inte mycket att säga om Ariels hovar. Hon sliter dem jämnt och det är bara småsaker att fixa till. Jag är så glad att hovarna fortfarande fungerar för den mängd ridning som är, en del av mig fasar för den dagen H säger att vi måste slå på skor. Bokade nytt datum om sex veckor igen, även om H tyckte vi kunde ta sju. Man vet aldrig...

Sedan fick Ariel stå och sova medan Hampus verkades och sedan släpptes i hage. På väg från hagen träffade jag på T och pratade om en massa saker, bland annat att hon skall rida Ariel på tisdagens hoppträning. Såg på klockan och insåg att Ariel fått stå själv i en timme. Skyndade mig tillbaka till stallet, men Ariel stod bara och sov. Snällaste hästen, ensam i stallet och allt.

Gjorde henne klar för longering, men tog på sadeln istället för tömkörningsgjorden. Senskydden åkte på också och så kapsonen som hon tycker är hemskt onödig (men som hon accepterar mycket bättre nu). Någonstans mitt i gick jag även ut och gjorde i ordning hindren.

Värmde upp på volten först, blev trav och några galoppfattningar i varje varv. Hon fattar så himla fint nu, direkt vid röstkommandot. Däremot orkar hon inte galoppera så många språng och traven efteråt blir lite väl ivrig. Så det behöver vi jobba med. Bara för att man galopperat en gång så behöver man ju inte glömma bort den lugna traven.

Sedan fick hon trava över bommarna, tre på rad. Gjorde det ett par gånger, sedan fattade hon självmant galopp och galopperade över alla tre. Höjde upp tredje bommen till ett hinder och så fick hon hoppa. Hon blev så himla glad! Studsade och kråmade sig efteråt, det märks att hon älskar det här! Hon fick hoppa två hinder på raken en gång innan jag lade upp det första också så det blev tre hinder på rad. Studsavstånd var det och hon skötte sig så bra varje gång! Jag behöver bara styra henne mot hindren, sedan sköter hon om allt själv.

Tog sedan av sadeln (som var på för att vänja innan hoppträningen) och lät henne jogga av sig på volten. Hon var inte ett dugg trött utan ville öka tempot även där. Men efter några varv åt bägge hållen fick en nöjd häst återvända till hagen. Där försvann hon med svängande svans i ivrig skritt, på jakt efter de andra hästarna.

Själv tog jag reda på all utrustning, plockade undan hindren och rengjorde även sadelgjorden. Utrustningen från i fredags lyckades jag dock låtsas att jag inte såg. Jag tar hand om den imorgon...