Longering

Det var ett äkta lermonster jag hämtade i hagen igår. Jag var väldigt glad över att jag inte skulle rida, för tjock blöt lera går ju bara att tvätta bort, inte borsta bort. Så eftersom det stod longering på schemat var jg fräck nog och lät henne vara lerig.

Vi jobbade med enbart kapson, det var så länge sedan vi longerade att jag (även om hon inte hade varit lerig) lät gjorden och inspänningen vara. Det blev en del småprotester, då hon tycker det är mycket roligare utanför paddocken än i, men även en del framsteg. Nu är hon stensäker på att göra halt på voltspåret och stå stilla. Även att skritta i rask takt ute på voltspåret fungerar riktigt bra, tidigare skulle hon ju alltid in till mig i mitten när det blev skritt eller halt.

Galoppen var sisådär. Det är ju jobbigare för henne att galoppera på volt och hon har egentligen inte tillräcklig longeringsvana. Men en del fattningar blev det och även en del fina ögonblick. Det verkar som att hon är på det klara med vad röst-kommandot betyder, däremot är det inte alltid hon tycker det passar in med galopp.

Efter avslutat jobb duschade jag bort allt paddockgrus från ben och mage, sedan blev det lite snabb avborstning av den nu torkade leran innan hon fick återvända till hagen.
Trackback
RSS 2.0