Enorm lättnad!

Så var det dags, dagen jag fasat för nästan lika mycket som premieringen. Nya hovslagaren H kom för att sko Maggie och verka Ariels hovar.

Hon hälsade på Ariel, ställde några frågor om hur hon rids och vad som gjorts tidigare. När jag förklarat att jag tagit hand om det hela själv sedan i mars (!) så blev hon eld och lågor. Började ge mig tips om vad jag skulle tänka på framöver. 

Jag fick titta på Ariels hovar, verkligen titta, och så diskuterade vi vad som behövde göras på varje hov. Jag fick prova lite nya grepp och arbetsställningar, som passar oss tjejer lite bättre. Sedan avslutade H jobbet på varje hov, så de blev korta, runda och fina. Bäst är nog att hon verkar PRECIS som jag vill ha verkat. Vad är oddsen att hitta en sådan hovslagare igen och dessutom en hovslagare som verkligen vill lära ut.

H var väldigt nöjd med mitt arbete med Ariels hovar, vilket verkligen lättade den oro jag haft i magen. Jag har inte förstört någonting, utan fortsatt ta hand om hennes hovar precis på rätt sätt. Jag är inte säker på att jag kommer att fortsätta verka hennes hovar, men i annat fall känns det helt okej att ha H som tar hand om dem. Annars får jag lära mig ordentligt och så får H verka 3-4 gånger per år.

Innan hon åkte påpekade hon att jag väldigt gärna fick fortsätta mitt jobb med Ariels hovar, men oavsett om jag gjorde det eller inte så skulle hon komma om sex veckor och fixa till det som behövde fixas till. Så himla skönt! 

Ariel var lugn hela tiden, även om hon har blivit lite känsligare vid verkning på grund utav mina klantiga försök. Hon var glad när vi gick ut från stallet, så glad att jag inte kunde motstå att sitta upp barbacka och skritta till hagen. Hon var så härlig att sitta på! Har fått rejält med ryggmuskler igen och känns så mycket mer stabil än när jag satt barbacka sist.

Ariel går nu i svälthage tillsammans med Lucky och Godingen. Där får hon vara åtminstone fram till premieringen, sedan får jag se om det blir munkorg. Det enda som känns tråkigt är att hon inte kommer kunna klia Lucky med munkorg.
Trackback
RSS 2.0