Hastigt och lustigt blev det vila

Igår var det dags för sista hoppträningen för året, regnet vräkte ned och jag tänkte att det var bättre än att banan frös till is. Men väl i stallet var V tveksam till att köra en träning, och efter lite resonerande så bestämde vi att inte hoppa. Sist var det ju samma väder och det blir tuffare för hästarna att hoppa. Dessutom är Ariel bara tre år, så en träning mer eller mindre spelar ingen roll.

Så det var bara att ringa T och säga att träningen var inställd och att Ariel nu var vinterledig. Lite snopet kändes det faktiskt. Jag hade ju sett fram emot både hoppträning och dressyrträning den här veckan och nu blir det inget av med det. Jag får längta till nästa år...

Först tänkte jag ändå gå och hämta Ariel i hagen, men sedan kände jag att det fick vara. Ingen idé att dra in henne i stallet bara för sakens skull, då är det bättre om jag bara går till hagen och ger kraftfoder.

Så istället fick jag ett ryck och rengjorde dressyrtränset och distansgrejerna. Jag är ganska petig när jag rengör och igår blev det även lite läderbalsam på, så det tog över en timme att få rent alla remmar. 

Sedan gick jag ut till hagen och gav Ariel kraftfoder. Det var mörkt, det duggregnade och hagen var en enda lervälling. Kändes inte kul att klafsa runt utan att se någonting, jag längtar till kyla och snö.

Nu blir det lite färre rapporter från Ariel, kommer åka ut ett par gånger i veckan bara. Men Hampus skall ju fortfarande hållas igång, så lite ridning blir det ju.
Trackback
RSS 2.0