Ariel 3525

Igår fick jag åka till stallet lite tidigare än planerat, då M ringde och behövde hjälp med att plocka in Maggie. Hovslagaren var där men saknade en häst att sko.

När Maggie var intagen åt jag lunch i sadelkammaren eftersom det var på tok för tidigt att ta in Ariel. Jag var ganska mätt och belåten när jag väl hämtade henne i hagen. Hon hade fortfarande munkorgen på sig, men nu var skavet på nosen så stort att jag beslöt mig för att låta henne vila från munkorgen ett tag. Jag har ludd liggandes någonstans som jag skulle kunna klistra fast. Jag skall bara hitta någonstans först...

Ariel var skitig om bakdelen igen, så jag började tvätta den i väntan på veterinär A. Funderade på om det var någon mening att tvätta svansen när det var så kallt ute, men när A ringde och sade att hon blev lite sen så fick det bli tvätt ändå. Ariel misstyckte inte, utan stod mest och sov.

Så var A på plats och bar in alla grejer som behövs när man skall kika på hästens tänder. Vi pratade lite om vad som hänt sedan sist och hur det var med Hampus. Ariel blev vaccinerad utan alltför stora protester och A kände sedan på Ariels navelbråck. Det visade sig inte alls vara ett navelbråck utan början på Ariels juver. Tydligen kan juver vara väldigt olika formade från häst till häst och i Ariels fall kändes det lite som ett bråck i början. A kunde inte ens hitta Ariels navel, så liten var den, men hon visade ungefär var någonstans ett navelbråck skall sitta och det var långt ifrån Ariels "bråck". Skönt att ha det ur världen.

Sedan blev det sedering. Eller snarare försök till sedering. Ariels blodkärl ville inte riktigt samarbeta, så A fick kämpa en hel del innan det blev någon ordning. Ariel var en ganska elak häst under tiden, men matte var också elak och bremsade.

Med munstegen på plats och Ariels huvud i arbetsläge blev det noga genomgång av alla tänder. Tre av fyra mjölktänder hade redan lossnat, den fjärde fick A ta bort manuellt. Ariel hade fint bett och fina slemhinnor, men ett par sår på tungan. A misstänkte att det var tandbytet som orsakat såren.

A kände även på Ariels överben som hon tyckte blivit mindre sedan sist. Vi pratade en stund medan Ariel så smått började vakna till. När jag vinkat av A fick Ariel sitt gosiga fleecetäcke på sig. Hon fryser alltid efter att hon fått lugnande, så jag ville förhindra alltför mycket skakningar.

I väntan på att Ariel skulle kvickna till ordentligt putsade jag transportgrimman och flyttade om i sadelkammaren. Pratade med F och tills vidare har jag en hel garderob mot att jag inte har någon hylla. Vi skall ta upp på kommande stallmöte hur vi fördelar platsen i sadelkammaren, jag hoppas att jag får behålla hela garderoben.

När totalt fyra timmars stalltid gått var Ariel tillräckligt pigg för att få betfor och kalk. Första gången någonsin som hon åt upp utan havre till. Sedan fick hon återvända till hagen utan munkorg. Själv åkte jag hem och tinade upp.