Ett perfekt pass

Efter en vecka med jobb till sent följt av en helg med massor av fjordhästar på SM, var det så härligt att igår få träffa fina Ariel igen. <3 Jag bävade lite, då hon gått utan munkorg i en hel vecka. Men betet är verkligen magert i hagen i år, för hon hade gått ned i vikt (!) och dessutom så pass att jag äntligen kunde känna hennes revben. Hon är fortfarande för rund, men det är ett stort steg framåt.

Hämtade in henne från hagen och träffade på M. Berättade den glada nyheten, förmodligen behöver jag inte ha munkorg på henne förrän till hösten. M hoppades dock att vi skulle kunna få nät över hösilagebalen, så de får det lite kämpigare att komma åt maten. Låter som en utmärkt idé!

Borstade av Ariel och tog på utrustningen. Det blev premiär för tredelat metallbett, dessutom med fasta ringar. Det är ett bett hon får gå dressyr med, så det är lika bra hon vänjer sig vid det.

Ut i paddocken följde M med för att titta (och filma, måste se om jag kan få tag på filmerna...). Först blev det några varv i både höger och vänster utan inspänningstyglar och hon skötte sig superbra. Riktigt fina fattningar och dessutom direkt jag gett kommandot. Sedan åkte tyglarna på och hon fick jobba lite mer. Jag upplever att hon blir lite springig i traven, eftersom hon vet att det vankas galopp. Det behöver vi träna mer på, framförallt att hon skall lyssna på min röst när jag förhåller, utan att bryta av till skritt.

Galopperna blev riktigt bra i bägge varven, hon fattade när jag sade till och höll galopperna hela tiden. Jag tror nästa steg blir att hålla galopperna ett par varv varje gång, så hon får jobba lite med balansen. M lämnade oss lagom till att inspänningstyglarna kopplades bort igen och det var nog tur. :-P Ariel blev plötsligt ett busfrö, som först bockade i galoppen flera språng och sedan började byta hej vilt fram och tillbaka. Tror hon hann med tre eller fyra byten på totalt åtta galoppsprång. Busfia!

Givetvis stod tränare F och tittade på, men hon tyckte mest det såg bra ut. Haha, hon skulle bara veta vad vi kan när vi är fokuserade... Eftersom både Ariel och jag var så glada (hon för att matte var glad, jag för att hon varit duktig) avslutade vi med att skutta över ett litet hinder. Det var cirka 50 cm högt och jag linade Ariel i trav, men när hon fick syn på hindret blev det galopp, högt språng över och massor med brallar efteråt. <3

Tillbaka i stallet skröt jag lite mer över henne inför M (stackaren som får stå ut...) medan jag svampade av henne och tog på flughuvan. Ariel avslutade sedan dagen med att rulla sig i dammet precis innanför grinden till hagen. Det blir nog ett bad längre fram...

Efter helgens inspirerande SM är målen för oss de kommande åren ganska klara. 2014 vill jag göra ett försök att tävla 8 mil distansritt och 2015 är SM förmodligen i Östergötland, så då vill jag försöka kvala dit i hoppning (och gärna dressyr också). Första delmålet blir att lära mig köra transport. Hua!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0