Huvudbry för matte

Igår hämtade jag in en social och glad Ariel från hagen. Hon ville definitivt följa med och hitta på något skoj och kunde vi kanske galoppera så där länge som vi gjorde förut? Sötis...

Borstade av henne och tog på grejerna. Blev tömkörningsgjorden samt senskydd och boots fram. Ja, träns också förstås. Eftersom jag bestämt mig för att hon skall bli dressyrhäst också (många roliga äventyr framöver!) så börjar det bli dags att byta ut novabettet mot ett tredelat i metall. Det senare får hon tävla på, men tyvärr inte novabettet. Hoppas hon inte har något emot metallbett... Men igår blev det novabettet som vanligt i alla fall.

Ut på volt och jobba. Hon gick fint i trav i bägge varven och presterande en riktigt fin galopp i vänster varv. Sedan bytte vi till höger och hon ville inte riktigt galoppera. Hm... Hon som föredrar höger galopp? Fick ändå till galoppen hyfsat där, sedan bytte vi varv igen och satte på inspänningstyglar. Varvade trevlig trav och fin galopp i vänster varv, sedan åter till höger varv där hon sprang travartrav istället för att fatta galopp. Sedan ville hon inte sakta av heller.

Tog in henne på en mindre volt för att repetera skritt-halt-skritt-trav-skritt etc. och då gick det alldeles utmärkt. Men så fort hon kommit upp i galopp i höger varv (efter nästan ett helt varvs pådrivning för att fatta) så ville hon inte sakta av. Knepiga lilla häst...

Avslutade med ett varv i vänster utan inspänningstyglar som var klockrent och ett varv i höger där hon till sist fattade galopp och fick hålla den galoppen en stund. Men det är inte lätt att hitta någon logik i hennes beteende, jag får helt enkelt fortsätta att nöta longering.

Överlag var det ändå ett riktigt kanonpass, hon var ruskigt fin i vänstergaloppen och hon har definitivt accepterat att matte bestämmer var volten skall vara. Det tackar vi för!

Det blev avduschning efteråt, i varmt vatten då det var ganska kyligt ute. Hon verkade nöjd med duschen och sedan stod jag länge och diskuterade ridvägar med M, så då fick hon snällt stå och sova. M var så gullig och sade att jag och Ariel passar så himla bra ihop, men det känns verkligen så också! Hon är allt jag önskat mig och mer. Tänk, nu har vi hängt ihop i 3 ½ år, inte visste jag när jag köpte henne som föl att det skulle bli så här bra. <3

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0