Ariel 3525

Igår hade jag egentligen bara tänkt att borsta och ge kraftfoder, men när jag kom fram och såg att ridbanan var framskottad så blev det lite andra planer.

Ariel fick komma in och bli avborstad ett ton med lös päls, sedan åkte longeringsgrejerna på. Senast hon longerades var i mitten av oktober och det här var dessutom första gången med bett och inspänningstyglar. Resultatet var därefter också. Ariel tycker inte att longering är roligt. Att matte både bestämmer hur stor cirkel hon skall springa på och i vilket tempo det är inte okej. Att matte dessutom skall sätta fast huvudet, det är orsak till strejk!

Ariel behöver helt klart mer longering. Så jag tänker lägga in ett pass i veckan framöver (ja inte nu till veckan då, men sedan) tills hon lär sig att gå på volten jag bestämmer, i det tempo och den gångart jag bestämt och dessutom med inverkan från bettet. Förvisso avslutade vi passet med en riktigt fin trav, där hon höll sig på rätt spår, men det skall inte behöva ta tjugo minuter att komma dit. Å andra sidan var hon helt cool när stallägaren körde in med stooora traktorn för att hämta harven som stod i ett hörn. Traktorn körde nästan rakt på Ariel och ändå stod hon snällt med spetsade öron och väntade på kommando från mig.

Det var roligt att se henne i rörelse, hon ser inte ett dugg tjock ut när hon rör sig, så hon bär upp fetman väl. Men det skulle vara så mycket bättre för henne om hon motionerades mer och åt lite mindre. Ett drömscenario förstås.

 

Åter i stallet var Ariel väldigt tjafsig, så pass att jag fick säga till på skarpen ett par gånger. Hela hon var liksom tonårsirriterad och det kan eventuellt vara så att hon är på väg att brunsta.

Kände mig lite besviken över henne först, speciellt efter den fina turen jag haft på Hampus strax innan. Men så minns jag söndagens härliga galopp och påminde mig själv om att det är en oerhört tuff häst jag har, att hon har longerats på tok för lite (blev ju mest löslongerad innan) och att det bara handlar om att sätta ramar och träna. Hon måste ju få vara lite trotsig unghäst också.

Mätte förresten Ariel också, hon är nu 143 cm med skor och broddar, så chansen att hon mäts in nästa år som c-ponny får ses som obefintlig. Jag som tyckte hon var lagom stor för länge sedan... Bakdelen är dock fortfarande lite högre än framdelen.