Likadan avsuttet som uppsuttet

Igår åkte jag till stallet tidigt för att hinna motionera Ariel innan veterinären kom på besök. Som vanligt hade Ariel rullat sig från topp till tå. Jag har inget minne av att hon var så här förbaskat lerig ifjol, men dels kom snön tidigare då och dels red jag henne inte.

Nåja, efter en snabbsanering av huvudet fick det bli enbart träns och longerlina som togs på. Ut på ridbanan för lite linhoppning, även om vi började med lite lösgalopp bara för att värma upp ordentligt. Ariel busade på som aldrig förr, men hon drar väldigt mycket till utgången oavsett var på ridbanan hon just då befinner sig.

Mjukade upp och påminde om vad som gäller vid longering innan vi styrde mot bomserien på långsidan. Tre vanliga bommar och Ariel travade ordentligt över flera gånger. Höjde upp ena änden på sista bommen och lät henne trava ytterligare två gånger. Sedan åkte även andra änden upp och det blev ett litet minihinder. Skoj, tyckte Ariel och brallade rejält efter hindret. Sötnosen! När hon fått hoppa några gånger blev det skritt bredvid mig medan jag byggde om ett större koppelräck (60 cm) så ena änden fick en dunk som hinderstöd, så jag kunde linhoppa på volt.

Började i höger varv och Ariel gjorde precis så som hon gör uppsuttet. Bjuder fint till hindret i rätt galopp, hoppar bra och drar allt vad hon kan till vänster i landningen. Det lilla monstret till hästen vill alltså gärna hoppa, men mest av allt vill hon till utgången...

Linhoppade henne kanske fyra gånger i höger varv, tills hon faktiskt höll galoppen även efter hindret och fortsatte i rätt varv. Lite tryck i bettet blir det förstås, men hon måste ju lära sig att man inte alltid får göra som man själv vill...

Sedan bytte vi till vänster varv och där gjorde hon förstås likadant, men antingen hade jag blivit bättre på att parera eller så hade hennes protester blivit lamare, för det var lättare att få henne att fortsätta på volten i vänster varv. När hon hoppat nästan ett helt varv perfekt så var vi nöjda och hon fick skritta av medan jag plockade bort hindren. Sedan tog vi oss en skrittpromenad runt gården ett par varv, tills hon slutat att flämta. Hon tycker verkligen att det är superskoj, men det är definitivt en ansträngning för henne att galoppera på böjt spår.

Vi avslutade i bästa samförstånd, testade några NH-övningar och hon svarade klockrent på mina önskemål. <3 In i stallet och svampa av ordentligt, även igår var hon svettig både på bringan och längs med hela underkroppen.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0