Lärorik tömkörning

Det var kolsvart igår kväll när jag skulle hämta in Ariel från hagen. Gick till kortsidan på ligghallen och ropade på henne. Som belöning hörde jag galopperande hovar i leran, men innan hästen blivit synlig fick jag mig en buff på armen av en annan häst. Vände mig om och där stod ju Ariel! När hon fått sitt äpple syntes den andra hästen, det var Weber som hoppades att han också skulle få ett äpple... Sötnosen!

In och spola benen ordentligt innan jag provade mina nyköpta reflexskydd. De satt perfekt (strl M), däremot var reflexbootsen i minsta laget (ponny). De får hänga med den här vintern och så köper jag nya nästa år. ;-)

Sedan borstade jag av Ariel den värsta leran, tog på vanliga bootsen, tömkörningsgjorden och dressyrtränset. Efter att ha trasslat lite med tömmarna gav vi oss ut på ridbanan. M var där och red Maggie men i övrigt kunde vi vingla runt lite som vi ville. Jag provade att dubbellongera Ariel, vilket är det jag framförallt vill göra vid tömkörning. Hon gick emot en del, krullade ihop sig och ville inte riktigt fram oavsett gångart. Det kändes som om tömmen inte gav efter någonting, även om jag gjorde en förhållning och sedan släppte efter så var liksom tömtaget "kvar" i förhållande läge. Väldigt knepigt...

Efter några minuter, när jag mest kände för att ge upp hela projektet, så gjorde jag halt med Ariel och testade att sätta ledande innertöm istället. Dvs att tömmen inte går från gjorden till bettet på inre sidan, utan från bettet till gjorden. Som i ett trollslag förändrades hela hästen!

Ariel började jobba på fint i både skritt och trav, i form med ett mycket trevligt sug i bettet. I galoppen blev det lite jobbigare, så där gick hon inte i form, men ändå i en trevlig takt. Finaste tjejen!

Vi bytte varv lite då och då samt tog oss över en del bommar som fanns i närheten och Ariel trivdes enormt med jobbet. Visst blir hon lite trött, hon är inte van vid korta och intensiva pass, men hon tyckte att det var roligt! Galoppen tränade vi inte så mycket idag, utan jag föredrog att vänja mig vid två tömmar innan jag krånglar till det mer. ;-) Istället var jag nöjd med att hon fattade galopp när jag bad henne, det blev rätt galopp varje gång.

Vi avslutade sista fem minuterna med att skritta rakt fram, samt skritta på böjt spår över några utlagda bommar. Sedan blev det in i stallet, av med all utrustning och stretching. Nu har hon börjat hjälpa till lite själv också, så det är inte lika tungt som innan.

Ut i hagen och matte hemåt, funderandes om det kanske är bättre med tömkörning än longering ändå... Nästa gång blir det inspänningstyglar på och lite mer galopp.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0