Medryttare!

Idag åkte jag ut till Ariel för att träffa A, som gärna vill bli medryttare på Ariel. A rider just nu kallblodstravaren Tuva en hel del, men eftersom Tuva snart skall flytta så blir A utan häst.

Själv är jag så himla glad, dels att få en medryttare som redan känner till stallet och rutinerna och dels att faktiskt få någon som bara vill mysa ute i skogen och kan rida Ariel på vardagar. Underbart!

Vi började med att hämta Ariel i hagen, gå igenom vilka borstar som Ariel tycker bäst om och lite vad som är viktigt att tänka på. Efter sadling och tränsning (sidepull) så fick A rida en stund i paddocken. De provade både trav och galopp, även om galoppen blev enbart en långsida. Ingen idé att krångla till det i onödan. Traven såg verkligen långsam ut ibland, även om A tyckte det gick fort. Jag börjar ana vad det är F pratar om när jag rider dressyr, det känns uppenbarligen mycket snabbare i traven än vad den är...

Sedan red vi ut en sväng, jag promenerade förstås bredvid. Jag försökte berätta lite om hur Ariel kan reagera om hon blir rädd eller tjurig. A kom med kloka frågor och Ariel traskade glatt på. Jag testade att stanna några gånger, men Ariel var helt fokuserad på vad A ville att hon skulle göra. Toppenbra!

Vid hemkomsten visade jag stretching av bakbenen samt var jag hade ländtäcket. I och med att Ariel varit lite öm i bakdelsmuskulaturen vill jag gärna att ländtäcket används nu under hösten och vintern.

Eftersom A tyckte om Ariel, Ariel tyckte om A och jag tyckte allting verkar flyta på riktigt bra, så kommer A börja rida Ariel 1-2 gånger i veckan. Toppenbra! Eftersom min mamma kommer på besök på fredag så får A testa Ariel själv redan på lördagen.

Det kommer bilder, men givetvis glömde jag kvar kameran i stallet. ;-)


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0