Lycka är en klättersväng

Igår hade jag äntligen tid att rida Ariel. Hämtade in henne från hagen och gav kraftfoder. Sedan borstade jag henne ordentligt, det var uppskattat. Hon skulle nog vilja ha en sådan där borstmaskin som kossor har... ;-)
 
Testade hoppsadeln på henne och med nyinköpta sadelgjorden (130 cm!) fungerade det riktigt bra. Jag bryter alla färgregler dock, har röd vojlock till brun sadel. :-S Jag har även köpt ett nytt träns, men jag orkade inte krångla med bett utan tog distanstränset istället.
 
Ariel var så lycklig när vi gav oss iväg. Äntligen händer det någonting! Fick lite dåligt samvete, men hon har det ju bra i lösdriften. Måste försöka få mer tid för henne dock...
 
Vi skrittade iväg mot klätterbacken. Ariel blev lite spänd när vi började närma oss farliga villaområdet, men då jag ändå tänkt ta långa vägen så slappnade hon av när vi vände till höger. De andra villorna var mindre otäcka, så snart var vi framme vid ena slingerstigen. Den var fortfarande snötäckt, så Ariel började pulsa i snön. Hon har en helt annan teknik än Hampus, här är det full fart som gäller. ;-) Fick dämpa henne några gånger när hon gick upp i en passageliknande trav eller när det blev takt på stället. :-P
 
Framme vid klätterbacken provade vi att klättra ett par varv runt. Jag är så sjukt ovan vid att rida i hoppsadel! Jag fattar inte längre hur man kan stå i fältsits, hur jag än gör så hamnar jag med ändan i sadeln igen. :-( Det får bli mycket ridning i hoppsadel på Ariel, utan tvekan... Ariel kämpade på med klättringen men tyckte också att det var jobbigt. I nedförsbackarna ville hon skynda sig som vanligt, så jag fick stötta henne hela vägen. Hennes balans är verkligen färskvara...
 
Först tänkte jag ta farliga villaområdet hem, men Ariel var så ivrig hemåt, med taktinslag och trav nästan varje steg (många halter...) så jag valde långa omvägen istället. Hon var ändå på tårna på hemväg, så jag beslöt mig för att låta henne trava på grusvägen en bit. Hon gick direkt upp i en glad trav, lite för ivrigt. Tänkte på vad F brukade säga om hennes trav och försökte dämpa den med sitsen. Fungerade riktigt bra. :-) Gjorde även en halvhalt och då var hon plötsligt på plats i form. <3 Jag förtjänar verkligen inte den här hästen...
 
Efter att vi skrittat nedför minibacken vid bron blev det några meter trav och sedan galopp uppför minibacken. Det var som vanligt en ganska kantig och lång galopp, men jag brydde mig inte i det. Den här galoppen var bara för att galoppera lite, inte för någon egentlig träning. Ariel bröt av galoppen själv två gånger, så då fick hon förstås fatta igen. Nyttig träning... När jag fått bryta av galoppen istället så blev det skritt hem till stallet.
 
Ariel var inte ett dugg flåsig, däremot var hon svettig. Sötnosen, hon har ju massor med päls även om den är så mjuk så den inte upplevs som tjock. Får bli klippning även av henne någon dag framöver.
 
Åter i stallet blev det lite mys och pyssel innan hon fick gå ut i hagen igen. Inspekterade sadelavtrycket och kunde konstatera att sadeln legat helt stilla. Härligt!
 
När jag var klar med Hampus fick Ariel sin andra kraftfodergiva. Hon äter numera upp varje liten pellets, bara för att jag delat upp målen i två. Men jag kommer ändå byta foder (vilket jag håller på med) så hon slipper vitamin- och mineralpelletsen.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0