Upptäcktsfärd med sällskap

Igår hade jag riddate med L och Krutow. Vi har ju tidigare pratat om hur bra våra hästar fungerar ihop, men vi kommer nästan aldrig iväg samtidigt...

Tog in Ariel, borstade av henne och knackade ut styltor ur hovarna. Inte skoj, nästa år blir det nog snösulor om vi skall hålla igång... Tog på utrustningen och sedan skrittade vi iväg mot Bälinge.

Ariel var superfjantig förbi farliga villaområdet, så det är bara att fortsätta nöta där... Det var massor med spännande saker att titta på i Bälinge, men ganska snart var vi ute på grusvägen (täckt av snö förstås) och kunde trava en stund. Sedan kunde vi inte låta bli att galoppera lite också, med två ganska dämpade hästar. Ingen spurtstrid precis...

Vi skrittade mest men blandade även in lite trav och galopp där det kändes bra. När vi kommit en bra bit bort på grusvägen och vi nästan kommit till golfbanan, påpekade L att bron som gick över diket och vidare mot Bemersberg borde dyka upp snart. Strax därefter drog Ariel lite åt höger och visst var bron där!

Vid ridskolan var Ariel fjantig och ville inte fram. Jag har verkligen ingenting att sätta upp emot henne när hon sätter igång och backar, det är så frustrerande! När vi väl kommit förbi alla "farliga" saker, som hon bara gått förbi tiotals gånger på ridlägret, så galopperade vi sista biten på rakbanan. Det kändes rätt okej, men fortfarande ingen perfekt galopp.

Vi tog oss tillbaka vanliga vägen från Bemersberg, men tack och lov var asfaltsvägen täckt av snö. Sista raksträckan på det stora fältet var så härlig så där galopperade vi igen. Äntligen kom jag ned i sadeln ordentligt och kunde verkligen följa min fina häst i en mjuk, jämn galopp. Lycka!

Skrittade en övertaggad Ariel hem sista biten via ett par åkrar för att avsluta med slingerstigen i skogen + farliga villaområdet. Inga problem mer än att hon var lite för taggad och ville trava istället för skritta.

Hemma igen konstaterade vi att vi ridit 2 timmar och 10 minuter, en sträcka på 12,57 km och därmed en snittid på 5,82 km/h. Den första galoppen var faktiskt den snabbaste, fast den kändes så seg. 18,83 km/h gick det då.

Tillbaka i stallet fick Ariel fleecetäcket på sig då hon var svettig nästan överallt. Hon var nöjd dock, speciellt när jag stretchade igenom henne ordentligt. Sedan fick hon återvända till hagen. Hade lite ångest över att släppa ut henne svettig när det blåste kallt, men när jag gick förbi en halvtimme senare var hon varm och torr...

Jag mockade och fixade foder samt tog undan utrustningen. Veckan som gått har vi inte riktigt klarat målet på 34 km, det blev 33,13 km men å andra sidan var det bara tre dagar jag kunde rida. Den här veckan blir det bättre, då är det fem riddagar inplanerade och vi skall klara av 36 km totalt.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0