Dressyrdans
Igår var Ariel kvar ute i hagen när jag kom gående. Jag var ganska långt borta när hon kom travandes med spetsade öron och bara bad om lite bus... Jag var inte nödbedd, det behövdes bara ett litet studs så rusade hon flera varv i hagen med diverse språng och bakutsparkar. Busflicka!
Jag hann byta om innan Ariel skulle in från hagen, så då hjälpte jag till och tog in henne. Medan hon åt så mockade jag till Krutow, fyllde på hösilagepåsar till bägge hästarna och fixade kraftfoder.
Sedan fick Ariel stå på skötselplatsen, jag borstade bort så mycket päls som det bara gick, sedan fick hon fleecetäcke på sig medan jag mockade, fyllde på halm och fixade med vattnet.
Sedan borstade jag rent benen, kratsade hovarna och tog på reflexskydden. Sedan åkte sadeln på och givetvis reflexridtäcket. Avslutade med dressyrtränset innan vi gick ut, satt upp och skrittade iväg.
Skrittade mot farliga villaområdet, men vi vände innan och skrittade tillbaka till ridbanan.
På ridbanan blev det ett varv i skritt med halter, medan strålkastarna kom igång. Sedan travade vi runt och gjorde serpentiner, med övergång till skritt på medellinjen. Jag får inte riktigt till bågarna och det känns som att hon kommer ned i skritt alldeles för sent på den raka linjen, så traven sätts igång först när vi går in i bågen igen. Måste bli mer exakt i min hjälpgivning, men just nu känns serpentinbågarna som ännu värre än tidigare.
Sedan jobbade vi på 20-metersvolt i höger varv och när det kändes bra gick vi in på 10-metersvolterna i varje hörn. De små volterna var svårare, det kändes som vi nästan välte in i volterna, tror det får bli en träning för F snart för att få lite hjälp med vad det är jag gör för fel. Sedan gjorde vi samma arbete i vänster varv, först 20-metersvolt och sedan när det kändes bra så blev det 10-metersvolt. Jag tyckte hon jobbade trevligare i vänster varv än i höger.
Sedan gick vi vidare till att känna lite på galoppen. Eftersom banan var lite för hård så var enda kravet att hon galopperade och klarade av en kortsida i varje galopp. Hon fattade höger galopp lätt och höll igång galoppen på ett bra sätt hela kortsidan. Så därefter saktade vi av och bytte varv. Vänster galopp ville hon dock inte fatta, utan det blev höger galopp tre gånger innan hon äntligen fick till en bra vänstergalopp. Kortsidan var inga problem och då kände jag mig nöjd med galoppen för dagen.
Avslutade med att jobba henne på stora 20-metersvolter och då bestämde hon sig hux flux för att det var något totalt livsfarligt bortanför kortsidan på ridbanan. Så hon gick okej i traven halva volten och andra halvan skulle hon titta utåt och trycka in bogen. Morr!
Efter alldeles för många varv (jag ogillar att rida många volter med unghästar) inser Ariel plötsligt att matte kommer att vinna den här striden. Hon slappnar av i hela kroppen och blir plötsligt helt otroligt fantastisk att rida. Mjuk, i form, balanserad. Som att dansa fram...
Nöjda flyter vi ned i skritt och hon fortsätter vara lika följsam. På skoj trycker jag med skänklarna växelvis och Ariel svarar med att svaja från sida till sida som en drucken. Så häftig känsla! :-D
Sedan fick hon långa tyglar och vi skrittade av i tjugo minuter. Jag vet ju att det är egentligen när hon blir sådär eftergiven som vi skall börja rida, men samtidigt vill jag gärna komma hem innan midnatt när det är vardag. ;-)
Efteråt fick hon gå in i boxen och rulla sig torr, hon var något svettig på bringan, men jag är övertygad om att det bara kom av hennes fjanterier på slutet.
Fick skjuts av M hela vägen hem och idag tar L hand om Ariel, så jag kan somna tidigt och vara pigg hela helgen. :-D
Jag hann byta om innan Ariel skulle in från hagen, så då hjälpte jag till och tog in henne. Medan hon åt så mockade jag till Krutow, fyllde på hösilagepåsar till bägge hästarna och fixade kraftfoder.
Sedan fick Ariel stå på skötselplatsen, jag borstade bort så mycket päls som det bara gick, sedan fick hon fleecetäcke på sig medan jag mockade, fyllde på halm och fixade med vattnet.
Sedan borstade jag rent benen, kratsade hovarna och tog på reflexskydden. Sedan åkte sadeln på och givetvis reflexridtäcket. Avslutade med dressyrtränset innan vi gick ut, satt upp och skrittade iväg.
Skrittade mot farliga villaområdet, men vi vände innan och skrittade tillbaka till ridbanan.
På ridbanan blev det ett varv i skritt med halter, medan strålkastarna kom igång. Sedan travade vi runt och gjorde serpentiner, med övergång till skritt på medellinjen. Jag får inte riktigt till bågarna och det känns som att hon kommer ned i skritt alldeles för sent på den raka linjen, så traven sätts igång först när vi går in i bågen igen. Måste bli mer exakt i min hjälpgivning, men just nu känns serpentinbågarna som ännu värre än tidigare.
Sedan jobbade vi på 20-metersvolt i höger varv och när det kändes bra gick vi in på 10-metersvolterna i varje hörn. De små volterna var svårare, det kändes som vi nästan välte in i volterna, tror det får bli en träning för F snart för att få lite hjälp med vad det är jag gör för fel. Sedan gjorde vi samma arbete i vänster varv, först 20-metersvolt och sedan när det kändes bra så blev det 10-metersvolt. Jag tyckte hon jobbade trevligare i vänster varv än i höger.
Sedan gick vi vidare till att känna lite på galoppen. Eftersom banan var lite för hård så var enda kravet att hon galopperade och klarade av en kortsida i varje galopp. Hon fattade höger galopp lätt och höll igång galoppen på ett bra sätt hela kortsidan. Så därefter saktade vi av och bytte varv. Vänster galopp ville hon dock inte fatta, utan det blev höger galopp tre gånger innan hon äntligen fick till en bra vänstergalopp. Kortsidan var inga problem och då kände jag mig nöjd med galoppen för dagen.
Avslutade med att jobba henne på stora 20-metersvolter och då bestämde hon sig hux flux för att det var något totalt livsfarligt bortanför kortsidan på ridbanan. Så hon gick okej i traven halva volten och andra halvan skulle hon titta utåt och trycka in bogen. Morr!
Efter alldeles för många varv (jag ogillar att rida många volter med unghästar) inser Ariel plötsligt att matte kommer att vinna den här striden. Hon slappnar av i hela kroppen och blir plötsligt helt otroligt fantastisk att rida. Mjuk, i form, balanserad. Som att dansa fram...
Nöjda flyter vi ned i skritt och hon fortsätter vara lika följsam. På skoj trycker jag med skänklarna växelvis och Ariel svarar med att svaja från sida till sida som en drucken. Så häftig känsla! :-D
Sedan fick hon långa tyglar och vi skrittade av i tjugo minuter. Jag vet ju att det är egentligen när hon blir sådär eftergiven som vi skall börja rida, men samtidigt vill jag gärna komma hem innan midnatt när det är vardag. ;-)
Efteråt fick hon gå in i boxen och rulla sig torr, hon var något svettig på bringan, men jag är övertygad om att det bara kom av hennes fjanterier på slutet.
Fick skjuts av M hela vägen hem och idag tar L hand om Ariel, så jag kan somna tidigt och vara pigg hela helgen. :-D
Kommentarer
Trackback
