Segt i diset

Igår hade det börjat regna innan jag hämtade in Ariel. Ett tunt, tunt regn som kändes lätt men gjorde en genomblöt. Ganska deprimerande... Ariels lera från gårdagen var försvunnen, men hon hade rullat sig igen och den blöta leran var överallt. Kände mig som en riktigt elak matte, speciellt som jag inte kände för att rida. Men det fick bli avduschning av sadelstad och ben i spolspiltan. Ariel var lätt skeptisk, men stod i alla fall stilla.
 
Drog av så mycket vatten som det gick och tog sedan på utrustningen. Skrittade iväg längs grusvägen mot rakbanan. Gjorde en avstickare längs en traktorväg och tillbaka. Ariel tyckte det var en dum idé att vi vände bortåt igen, men det räcker inte att skritta en halvtimme numera. :-P
 
Regnet strilade nästan hela ridturen och jag tror varken att jag eller Ariel var särskilt peppade. Men vi tog oss igenom ridturen och kom hem efter 6 km ridning i 70 minuter. Heja oss... :-P
 
Ariel fick kraftfoder medan jag plockade undan utrustningen och sedan fick hon återvända till hagen. Jag roade mig med att rengöra bootsen ordentligt och olja in min tömkörningstömmar som aldrig vill bli mjuka. Drömmer om läder från Tärnsjö, men tyvärr är jag inte miljonär...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0