En liten skrittsväng

Igår när jag kom till stallet stod Ariel i sin nya box och spanade efter mig. Sötaste flickan! Hon blev så glad att se mig, skulle pussas, klias och röra runt i mitt hår. Älskar verkligen den hästen...
 
Hon fick ställa sig på skötselplatsen och bli lite snabbt avborstad. Jag tyckte inte hon var särskilt skitig, så antingen hade E sett i syne eller så hade hon rullat sig ren i hagen. Kratsade hovarna och tog sedan på bomlösa sadeln och distanstränset. Sedan gav vi oss iväg!
 
Det kändes så ovant att sitta på hennes rygg, hon är mycket smalare än Hampus, halsen kändes nästan som en giraff, smal och hur lång som helst. Men skritten var lika mysig som jag minns den. :-) Vi skrittade iväg lite spänt i början, men allt eftersom slappnade hon av och kom igång i skritten. Efter tio minuter vände vi och skrittade hem igen, planen är en riktigt långsam igångsättning med skritt i en månads tid.
 
Tillbaka i stallet blev hon avborstad och fick sedan stå och sova medan jag mockade och fixade foder. Hon kändes mycket större än jag minns, så jag tog fram mätstickan och konstaterade att hon nu är 143 cm utan skor. Tror hon kommer att stanna på den höjden. Eller hoppas i alla fall... ;-)
 
Sedan fick hon återvända till boxen och äta hösilage. Lika bra att hon vänjer sig vid fri tillgång. :-P

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0