Lita på matte

Idag hämtade jag in en väldigt lerig fröken. Hon hade sovit middag en timme i leran, men som tur var hade jag annat att göra i stallet, så leran hade åtminstone torkat när jag borstade av henne. Jag hade nästan förträngt hur jobbigt det är att sanera lerig häst...
 
Kratsade hovarna och tog på bomlösa sadeln samt distanstränset. Sedan skrittade vi långa vägen till klätterbacken, det vill säga via asfalten och ett villaområde. Ariel var spänd och tyckte det mesta var farligt, även om hon litade på mig när jag bad henne fortsätta framåt. Återigen blåste det väldigt mycket och det gör henne alltid spänd.
 
Vi tog ett varv i klätterbacken, jag tyckte att hon jobbade på väldigt bra uppför, speciellt med tanke på att hon inte klättrat på nästan tre månader. Nedför blev hon lite för ivrig, så jag fick ha korta tyglar och påminna henne om balansen. Vi fortsatte sedan genom slingerstigen där vi tränade vändande hjälper och hon kunde vända både till vänster och höger utan minsta problem.
 
När nosen pekade hemåt blev hon lite ivrigare i skritten, men kunde ändå gå på långa tyglar. Det var först när vi var på asfalten igen som hon blev spänd och tyckte saker längs vägen var farlig. Men litade på matte gjorde hon ändå. <3
 
Efter en fin känsla på sista grusvägen kunde jag inte låta bli att svänga förbi ridbanan och skritta över en bomserie som var svagt S-format. Ariel var superfin inne på banan, gick i form direkt vi kom in, var så mjuk och fin i handen. :-) Hon fick gå bomserien två gånger och böjde sig mjukt i kroppen bägge gångerna. Längtar tills vi är igång lite mer så vi kan trava över bommar...
 
Sedan fick hon återvända till stallet, slippa all utrustning och få kraftfoder. Hon var väldigt hungrig idag, men så var ju pelletsen torr också... Åter i hagen åt hon lite hösilage också, det tar sig! Fast egentligen föredrar hon gräset...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0