Mjuk och lyhörd

I söndags kunde jag inte motstå att rida lite. Provade att rida barbacka, inte för att jag kan göra det i någon snabbare gångart än skritt, men så mycket snabbare kan man ändå inte rida just nu när det är stenhårt i backen.
 
Red på ridbanan i tio minuter. Bara lite basicjobb på voltspåret, med halter, böjning och att flytta ut bakdelen. Gjorde även några mindre volter inuti den stora volten. Ariel kändes mjuk och lyhörd, eftergiven och absolut inte öm i kroppen. Så skönt! Trots buset i lördags var hon helt torr i benen också.
 
Det märks verkligen hur roligt hon tycker att det är med dressyr. Så nu tänker jag gå all in med träning på ridbanan som viktigaste delen i vårt jobb tillsammans. Hon är tydligen inte någon uteridningshäst. :-P

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0