Harmoni
I söndags skrittade vi ut igen, vi gör ju inget annat än skrittar. Men snart, så snart, är det dags att börja trava. Redan om två veckor! :-D
Vi red längs grusvägen och hela vägen bort till den vändplanen. Ariel gick i ett fantastiskt härligt tempo, det var bara att följa med och njuta. Större delen av vägen går på plan mark och jag tror hon tyckte det var skönt efter backträningen dagen innan. Hon höll ett snittempo på 5 km/h hela tiden, även på hemväg. :-)
Vid ett tillfälle på hemväg blev hon lite ivrig och började takta, då tänkte jag "ett, två, tre, fyr" långsamt i huvudet och vips så dämpade hon farten och började skritta rent. Så coolt! Beslöt mig för att testa vad som hände om jag räknade snabbt istället och Ariel svarade direkt med att stressa iväg i halvtrav. Den hästen är känslig...
Att kunna skritta henne i en timme på lång tygel och känna sig helt trygg och harmonisk, det är verkligen underbart. Jag var så rädd att mista henne i somras, men nu hoppas och tror jag på en framtid med många härliga år framför oss.
Hemma igen ville Ariel inte gå tillbaka till stallet, utan tog sig en extra tur runt gården. Hon fick en morot av mamma för att hon var så snäll, sedan var hon nöjd och kunde tänka sig att återvända till sina kompisar. ;-)
Kommentarer
Trackback
