Bruksridningsträning

Förra onsdagen byggde vi träningsbana inför bruksridningstävlingen. Det blev skrittbommar i ett Z, presenning, mur att hoppa, en avsmalnande korridor att trava genom, ryggning i L, gatubrunn, ringa i klocka, halter i ned- och uppförsbacke, gå över bro, flytta föremål från en pinne till en annan och slutligen ett bord som skulle föreställa lastbrygga.
 
När vi byggt klart skrittade vi ut längs en klätterslinga som jag inte vetat om tidigare. Så himla bra framskrittningsrunda! Vi var sju ekipage som skrittade, så det blev en del roligt snack. Ariel var enormt taggad, kombinationen av sällskap och ny väg gör henne alltid glad. :-)
 
Tillbaka vid stallet igen blev det en rejäl träning av de olika hindren. Ariel tyckte det var så skoj, även om det gick lite för långsamt för hennes smak. ;-) Hon rev skrittbommarna ibland, men så är hon inte så försiktig om benen när det kommer till bommar i skritt. Presenningen var läskig första gången, sedan gick hon över den flera gånger och även travade över. Trav i korridoren var mycket roligt och inte alls svårt. Ringa i klocka och flytta föremål liksom halterna var hur lätt som helst, det är ju sådant hon på sätt och vis tränat på sedan unghästtiden.
 
Lastbryggan var också lätt, men den har vi å andra sidan tränat på tidigare, precis som bron som hon klampade över några gånger. Gatubrunnen, som vi haft lite svårt för, blev väldigt lätt nu när den var markerad med bommar på vardera sida. Första gången hon gick över den ställde hon sig till och med och slog på den med höger framhov, som för att säga "ja, titta matte, nu rör jag vid den hela tiden. Nöjd nu?" ;-)
 
Jag provade att hoppa muren ett par gånger, men även om den är väldigt låg (30 cm) så hoppar Ariel ett rejält språng över. Hade hon hoppat bara en aning högre än hindret, så hade jag inte varit så bekymrad över belastningen på framhovarna. Men när hon nu tar i för kung och fosterland (matte hamnar efter...) över den så vågar jag inte riskera någonting. Vi kommer rida förbi hindret på tävling och få ett U istället.
 
Rygga i L var också en stor svårighet. Efter att ha försökt några gånger och fått en häst som glatt backade flera meter innan jag fick stopp på henne, så satt jag av och ryggade för hand. Ariel blev ganska irriterad över att jag skulle komma och justera hur många steg hon fick ta bakåt, hon kan ju rygga jättebra! Men efter en stund började hon i alla fall lyssna bitvis på mig och kunde svänga i ryggningen.
 
Det var en jätterolig träning och jag tror verkligen att bruksridning är någonting för mig och Ariel. Drömmen är förstås att åka till Fjord-SM och tävla det, men det är svårt att direktkvala här uppe då det inte finns så många tävlingar och vi har flera duktiga ekipage i föreningen, så att vinna uttagningstävlingen känns också svårt. Men någon gång kanske! :-)
 
Ariel var också nöjd när vi var klara, hon hade fått tänka till en del och det är nyttigt för henne.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0