Harmoni

I torsdags hade jag inte tänkt att göra någonting med Ariel, bara kolla att allt var bra. Men när jag myst en stund med henne i hagen så följde hon mig till grinden med spetsade öron. Svårt att säga nej... Kruxet var bara att jag redan packat utrustningen till premieringen, så hon fick stå ut med en kort sväng på ridbanan. 
 
Satt upp när vi var framme, barbacka med grimma och grimskaft. :-P Skrittade sedan igenom LB:2 utan att ta i grimskaftet en enda gång. <3 Hon är inte särskilt bekväm barbacka, det behövs fortfarande mycket mer ryggmuskler. Men vi jobbar vidare på det. :-)
 
När vi ridit klart släppte jag henne lös. Förväntade mig värsta rejset runt i paddocken, som det brukar bli. Men Ariel ville vara nära matte hela tiden, så jag började gå omkring och göra diverse svängar. Hon följde med mig i alla turer fram och tillbaka, så då provade jag att trava från grinden. Trodde att hon skulle stanna kvar då, men hon var med mig och travade fint vid min sida, helt löst. Så samspelta har vi aldrig varit förut och jag förstod där och då att det skulle gå alldeles utmärkt att resa ensam tillsammans med Ariel. Vi är ett team och vi litar på varandra. <3
 
Travade tillsammans, sida vid sida, i lugn takt fram till grinden, där hon fick äta lite gräs medan jag öppnade upp och sedan kopplade jag på grimskaftet igen. Inte för att det behövs, men det är dumt att ha sin älskling lös bland en massa bilar. Det är ändå djur och de kan bli skrämda av någonting. 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0