Ariel 3525

I fredags fick Ariel komma in från hagen och få sig ett bad. Stallägare G var snäll och kopplade om vattnet, så jag hade varmvatten i slangen också. Lyx! Hade jag varit smart hade jag hört mig för när jag bokade stallplatsen, för väl framme i Wången visade det sig att det fanns spolspilta i stallet. Men nu har jag lärt mig till nästa gång jag åker dit. ;-)

 

Eftersom jag var lite stressad och ville komma iväg (hade inga tider att passa öht), så blev det en schamponering av kroppen och två av man, svans och ben. Ariel tyckte det var sååå onödigt, speciellt när jag envisades med att tvätta öronen. Va? Kom igen liksom, vad är det nödvändigt för? Vilken domare kollar på öronen...? :-P

 

Hon fick på sig ett fleecetäcke och så gick vi iväg för att lasta. Provade först att skicka in henne i transporten, men det förstod hon inte alls. Hon gick hela vägen in och backade sedan hela vägen ut igen. Hm... Gick före som vi brukar göra istället och då följde hon med mig in och stod kvar. Tokfia... Satte fast henne och gick sedan runt och stängde dörren istället. Hon såg lite nervös ut men stod lugnt. När jag stängt luckorna där bak gick jag fram för att kolla henne innan vi åkte. Såg då att hon skakade i hela kroppen. Nerver eller kyla törs jag inte säga, men usch vad jag blev orolig. Pussade på henne och lovade att hon skulle bli lugn/varm ganska snart. Sedan kollade jag att allt var stängt och fastsatt innan vi rullade iväg mot Wången. 

 

Det var en händelselös resa, Ariel stod lugnt hela tiden. Jag stannade efter två timmar och kollade till henne. Erbjöd vatten, men det var inte intressant. Däremot drack hon betforvatten och åt lite betfor samt några nävar hö. Jag är av den åsikten att hästen inte skall ha hö framför nosen när man kör, vill inte riskera transportsjukan. 

 

Framme på Wången fick hon gå runt några minuter innan hon fick stå i boxen en stund med hönätet. Nöjd flicka!