Ariel 3525

I onsdags var det årsdebut för hoppträning. Vi började rätt så basic med mycket bommar, vilket var bra... Ariel var fin när jag skrittade fram, men när vi började jobba med första övningen, så var plötsligt allt utanför ridbanan farligt eller intressant. :-S

 

Vi skulle trava över fyra bommar på volt, ca 4 meters avstånd mellan varje och det skulle vara lika många travsteg mellan varje bom. Efter bomserien skulle vi sakta av till skritt, jobba hästarna i skritten och sedan komma fram i trav igen. Ariel fladdrade mest runt och ville inte lyssna till sidförande skänkel. Hon såg en del spöken men jag kunde hålla henne hyfsat i schack.

 

Sedan ändrade vi så vi galopperade över bommarna, med övergång till trav efteråt, flytta/jobba dem i traven och så fatta ny galopp. Nu blev Ariel helvild, skyggade för någonting i hörnet precis innan bomserien flera gånger, fattade galopp utan att jag gjorde några hjälper, rusade iväg när Dixon slog i en bom med hoven. Inte roligt! :-( Att sitta på en tidsinställd bomb är det värsta jag vet, så det blev mer skritt-trav för mig och Ariel än själva bomövningen. Hon betedde sig som om hon inte ens var inriden. :-( Det gick något bättre i höger varv, men jag hade verkligen noll kontroll över situationen. Jag vet ju egentligen att enda sättet att få bort det är att återvända till skritten och jobba henne där tills hon är fokuserad och först därefter gå vidare till trav och slutligen galopp. Men det går ju inte att göra när man rider för tränare, då får man försöka göra uppgifterna hjälpligt i alla fall. 

 

Vi red sedan över tre små hinder på medellinjen, det skulle vara fyra galoppsprång emellan dem. Jag lyckades bara få till tre varje gång, säger något om hur övertaggad hon var. :-S Måste bli bättre på hur jag egentligen bromsar henne mellan hindren, de få gånger jag fick igenom bromsen blev det trav, eller så blev jag kvar i handen så hon snubblade över hindret.

 

Vi avslutade hela passet med en "bana", först hoppade vi de tre hindren på medellinjen, sedan gjorde vi en volt och hoppade ett kryss som stod i nittio graders vinkel till sista hindret på medellinjen, därefter vände vi rätt upp och hoppade tillbaka över de tre hindren igen. Jag och Ariel fick göra om det några gånger, sista gången blev det faktiskt fyra språng mellan varje hinder. Jag kan även notera att hon har lättare för att vända rätt upp i vänster galopp än i höger. 

 

Joggade av henne och då började hon äntligen fokusera och slappna av... Lyssnade mer på mig och vi kunde göra små tempoväxlingar i traven innan hon fick skritta av för dagen. 

 

Jag tror jag får skrota min plan att rida tre pass/vecka så länge hon står uppstallad. :-( Jag vet ju att överpiggheten och spändheten beror på att hon rör sig för lite. Så nu skall jag försöka hinna rida henne mer än tidigare.