Att återta kommandot

Ikväll blev det en stund på ridbanan igen. Har dressyrträning imorgon och kände att jag ville provrida i dressyrsadeln innan dess.
 
Det hade kommit ganska mycket snö, så Ariel fick pulsa i kanske en decimeter på vissa ställen. Perfekt när man är lite överpigg. :-) Jobbade med framdelsvändningar i bägge varven tills jag kände att hon var helt med mig. Sedan blev det övergångar skritt-trav-skritt i massor och när även det fungerade bra och hon verkligen var i vår egna lilla bubbla, så fattade jag höger galopp.
 
Varvid Ariel sparkade bakut och drog mot utgången. För den andra hästen som varit på ridbanan, hennes hagkompis Miranda, hade precis gått ut därifrån... Jag som varit i vår bubbla hade inte märkt något, men det hade förstås Ariel.
 
Lyckades halvt om halvt dämpa henne, hon skrittade väldigt stressat och spanade efter farliga saker. Kände först att jag blev irriterad, varför skulle hon reagera sådär när vi äntligen var på samma våglängd? Men sedan beslöt jag mig för att strunta i min stissiga häst och följa min plan ändå.
 
Gjorde massor med övergångar skritt-trav-skritt och skritt-halt-skritt. Lade in några framdelsvändningar där jag tyckte det passade och red även några varv här och där på 20-metersvolt. Gradvis började Ariel komma tillbaka till mig, så jag vågade mig på att prova en galopp i vänster varv. Var dock noga med att fatta från utgången. ;-) Ariel galopperade mjukt på i galoppen (efter en riktigt fin fattning) och kom sedan relativt snabbt tillbaka i fin trav. Som hon frustade sedan! Längde ut halsen och var riktigt nöjd med sig själv.
 
Jag kände då att det räckte för ikväll, hon hade verkligen varit fantastiskt duktig som återvände till vår bubbla, så hon fick skritta några meter och sedan red vi ut från ridbanan.
 
Skall bli spännande att höra vad P säger imorgon, två månader sedan vi tränade sist...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0