Det tar sig!
Idag trotsade vi blåst och ishalka, det känns så skönt att vara igång igen! Vi skrittade på grusvägen bort mot Hammar, Ariel var lite nervig eftersom det blåste så mycket så hon skulle stanna och kolla på farliga saker ibland. Men i övrigt höll hon en bra, vägvinnande skritt ända tills vi kom in i skogen och hon insåg att vi var på hemväg.
Hon blir verkligen överpigg när hon vet att det är hemväg. Men jag upplevde att det gick lättare att dämpa henne idag, hon lyssnade på förhållningar och rösthjälper, även om hon efter några meter återigen var lite för ivrig i skritten.
Vi tog oss sakta förbi farliga huset, där ville hon stanna några gånger och kolla. Så det fick hon, hellre det än att hon rusar hemåt. Sista biten hem var hon så grymt fin, jobbade i form och var helt fokuserad på mig. Även om det bara var de sista tjugo meterna. ;-)
Kommentarer
Trackback
