Ariel 3525

Igår åkte vi till Nyland för träning igen. Började med att skritta fram ute, bortåt på lång tygel och hemåt med tempoväxlingar, halter, ställa i nacken och skänkelvikning. Tyckte hon kändes hyfsat fokuserad i alla fall. 

 

Inne på banan fick vi börja med att skritta på volten och forma. När det kändes bra övergick vi till trav på volten och forma även där. Vi fick minska volten och tänka sluta när vi minskade, vara kvar på lilla volten ett tag och sedan öka volten och tänka öppna i ökningen. Det var en övning som passade oss väldigt bra, Ariel blev fin av att få variera storleken på volten och bara jag inte trixade en massa så blev även öppna/sluta bra. :-)

 

När vi fått till en bra ökning av volten i vänster varv, sade P att jag skulle komma upp i galopp. Gjorde ingen stora affär av det hela utan fattade bara galopp. Kunde sitta i sadeln, vilket kändes helt fantastiskt. Sedan bad P mig minska (!) volten. Öh? Var hon allvarlig? Hm... Provade att använda skänklarna (vilket jag sällan brukar lyckas med när vi galopperar) och med ett lätt tryck med höger skänkel minskade Ariel snällt volten. Sedan ropade P att jag skulle öka, varvid jag använde vänster skänkel (= innerskänkeln som jag VET att jag aldrig använder) och Ariel ökade volten hur lätt som helst! Eh va? Fick prova ett par gånger till i vänster varv, innan vi saktade av och pustade lite.

 

Sedan samma jobb i höger varv och precis lika enkelt. Ariel höll galoppen, galopperade förvisso inte rättställd hela tiden (men då och då) och galopperade på det voltspår JAG bestämde! Dvs ibland lite mindre volt och ibland lite större. Galoppen kändes helt normal, varken forcerad eller långsamt fyrtaktig. P var supernöjd med oss när vi pustade igen, hon trodde att det dels berodde på att travjobbet innan gjort Ariel så fin (LA-form i traven hävdade hon), men även att jag inte verkade hetsa upp mig och ändra ridningen i galoppen den här gången. Hoppas verkligen att det håller i sig! Jag tror även att all hoppträning hjälp till, ju mer vi galopperar desto starkare blir ju Ariel. 

 

Vi beslöt oss för att nöja oss med galoppen för dagen, istället jobbade vi med skänkelvikning på volten, först i skritt och sedan i trav. Lite trixigt och jag joxade lite för mycket med händerna ibland, men det var tydligt att ju mindre jag krånglar till det, desto lättare har Ariel för att göra en bra skänkelvikning. Roligt var det, det tyckte både jag och hon. :-D

 

Joggade av henne några minuter på volten innan jag skrittade av ute på grusvägen. Så nöjd med träningen, vår absolut bästa hittills!