Harmoni ute
I torsdags gav vi oss iväg på sista passet innan fälttävlanslägret. Ariel fick skritta uppför berget (vilket alltid är jättejobbigt enligt henne) och när hon pustat klart tog vi in på grusvägen i skogen. Där kunde jag inte hålla mig, utan förvandlades till ponnyunge igen. Så vi busgalopperade. ;-) Ariel bjuder riktigt bra i galoppen nu, det är en sådan härlig känsla. :-)
När vi skrittade och pustade en stund så vände plötligt Ariel hem igen. Jag blev så paff, hon hade bjudit så bra bortåt, så jag trodde hon var inställd på att gå hela rundan, men tji fick jag. Hon brukar inte få vända hem sådär på eget bevåg, men när hon bjöd både bortåt och hemåt, så fick hon lite friare tyglar den här gången. Galopperade nästan hela gräsvägen tillbaka, väldigt pigg galopp, men ändå kontrollerbar (red på sidepull). Skönt!
Skrittade sedan nedför berget igen, med en mycket nöjd Ariel. Jag kände mig också lugn till sinnet och redo för nya äventyr!
Kommentarer
Trackback
