Lita på mig

Jag missade helt att det blåste när jag gjorde i ordning Ariel. Tog på sidepull, det var länge sedan, men om det går vill jag gärna tävla med det...
 
Det var först när vi skrittade iväg längs skoterleden som jag insåg varför hon var så på tårna. När det blåser är Ariel alltid lite mer stissig, jag har tänkt testa med luva och se om det dämpar, men missade som sagt blåsten idag. Hoppades att det skulle fungera ändå och så fick hon trava igång sig lite.
 
Rätt vad det var saktade hon in och stannade. Spanade bort genom skogen och frågade med hela sitt väsen "farligt eller ofarligt matte?". En bit bort gick en älgko förbi, utan att ens upptäcka oss. Jag svarade att det inte var något farligt och så travade vi vidare. <3 Det är nog dags att jag börjar lära mig lita på henne...
 
När skoterleden var slut testade jag att fortsätta nedför backen, rida några meter på vägen och sedan ta in på en annan grusväg. Den skall enligt kartan leda till vägarna vi red i Nyland, så jag ville reka lite inför långturerna framöver. Vi red tills det blev för djup snö, sedan vände vi och red hela vägen hem igen. Hon var lite piggare på hemväg, men jag upplevde faktiskt att hon var lättare att bromsa med sidepull. Så det fortsätter vi med! :-)
 
Totalt var vi ute i 50 min och kom 5,31 km. 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0