Ny namnskylt

Mitt lilla stall, som är byggt inuti en gammal ladugård, är inte särskilt flashigt eller snyggt. Så mina supersnygga namnskyltar hänger i min sadelkammare. 
 
Men jag ville ändå ha namnskyltar i stallet och när det dök upp fina namnskyltar i ett forum på fb passade jag på och beställde. Läcker va?!
 
 

Nu lägger jag ned ett tag

I onsdags red jag ut med Ariel längs skoterleden, uppför berget och hem via Hammarvägen. Ariel hade noll framåtbjudning (tills vi vände hemåt) och jag hade ingen som helst lust att rida...
 
Så nu lägger jag ned ett tag. Det har blivit för mycket måsten och för lite glädje. Jag vill ingenting längre, så Ariel får vara terapihäst och bara mysas med tills jag vill igen. 
 
Det enda roliga som hände på ridturen var att vi galopperade uppför en slänt (i hopp om att göra mig glad) där det stod en blå stol (!) uppe på krönet. Ariel tvärnitade och sedan tog det 5-6 gånger i galopp innan hon slutade göra det. Trots att hon fick gå fram och nosa på stolen. ;-) Tydligen är stolar farliga om de är på fel ställe. :-P
 
Jag är ändå glad att hästar är så pass enkla djur, att de lever i nuet och inte tänker som vi gör. Ariel kommer inte ha några negativa minnen från vår ridtur ihop och det känns bra. Jag önskar att jag kunde sudda ut den första kvarten ur mitt minne, men jag fungerar inte som hon. 
 
Så jag återkommer någon gång framöver helt enkelt...

Glädje är att få hoppa!

Igår åkte jag iväg till Nyland för att hinna hoppa lite på helgens hinder innan de plockades bort. Redan när jag kom åkandes såg jag att någon sänkt hindren från 70 cm till 50 cm. Perfekt! Då behövde jag inte justera någonting, utan kunde rida fram och hoppa fram först, innan jag eventuellt höjde. :-)
 
Det var väldigt länge sedan vi hoppade själva, mer än 2 ½ månad sedan, och innan dess ytterligare 1 ½ månad. Dvs jag är dålig på att hoppa själv, utan gör det mest på träningar. 
 
Började igår med att skritta fram på lång tygel, följt av lite enklare skrittövningar på kort tygel. Försökte att bara bestämma mig för att göra en sak (tex böja genom hörnet) och berömma när Ariel visade minsta lilla antydan till att göra rätt. Det gav en positiv känsla om än en ganska långsam (tror jag, har svårt med skritten) häst. 
 
Gjorde halter vid varje bokstav, hon svarade super på förhållande sits, men lite långsammare på framåtdrivande. Gick sedan över i trav, där travade vi mellan varannan bokstav och skrittade mellan varannan. Det kändes sådär. Hon kom liksom inte riktigt igång i traven när det blev avbrott hela tiden. Däremot fick hon mycket bra fokus på mig och det kändes okej. Fortsatte sedan med samma övning i galopp, men där märkte jag verkligen att hon blev irriterad över att bryta av hela tiden. ;-) Det var lite som att hon tyckte att jag borde ta och bestämma mig vilken gångart jag egentligen ville ha. :-P
 
Så känslan när vi började hoppa var sådär, hon var inte riktigt så taggad och framme som jag vill ha henne inför hoppning, men uppvärmningen var lite av ett experiment och skulle säkert passa bra när jag rider dressyr framöver. 
 
Hoppade först över ett koppelräck i trav mot utgången. Bra tryck i traven in, så hon galopperade självmant efter hindret. Hoppade ytterligare en gång med samma härliga känsla, innan jag vände på det så hon hoppade från utgången. Fortfarande samma tryck i traven, galopp efter och riktigt härlig känsla (ryggen upp). :-)
 
Sedan kan jag inte säga särskilt exakt hur vi hoppade, bara att vi lekte över 4-5 olika hinder (med skrittpauser emellan, mest för min skull pga förkylningen) samt hoppade några enklare linjer och allt bara flöt på. Ariel bjöd framåt hela tiden och hade så roligt!
 
Satt av och höjde upp några hinder, så de låg på ungefär 70 cm. Satt upp igen och så tog vi två koppelräck på ett böjt spår, med härlig bjudning om än lite halvdana språng. Hoppade sedan en linje på långsidan med koppelräck och oxer, så sjukt härlig känsla! :-D Gjorde en liten minibana på 3-4 språng och bara skrattade rakt ut efteråt. En sådan lycka och en sådan glädje!
 
Joggade av en superfin Ariel som gick lång och låg med ryggen uppe, precis som jag vill ha henne nu. Hon var lite taggad och ville gärna fortsätta hoppa. Just den känslan, att hon vill mer, är ju vad jag är ute efter. 
 
Den här gången var jag helt uppfylld av eufori på vägen hem, en sådan kontrast! :-D Nu vill jag bara ha sådana här pass framöver, även om jag förstås inte kan hoppa varje dag. ;-)

Hoppa utan ork

Igår var det hoppträning inför dagens tävling. Kände mig låg och seg redan innan träningen, men kom ändå iväg. 
 
Efter framskrittning fick vi börja med en travövning, vi började i vänster varv, där vi skulle göra en volt i hörnet (andra hörnet på bortre kortsidan), öka traven längs långsidan, minska traven några steg, öka igen och sedan göra en volt i hörnet (första hörnet på kortsidan närmast stallet), sedan vända in på kvartslinjen, göra volt till höger runt ett hinder, sedan övergång till skritt, upp i trav igen och volt till höger runt ett annat hinder. 
 
Ariel gjorde övningarna riktigt bra! Visst är hon inte lika lätt att jobba på volt när hon är under uppvärmning, men hon kämpar på och var lyhörd. Sedan var underlaget rätt så sugande, det kändes att hon inte orkade ta i lika mycket som vanligt i traven. Jag var däremot helt slut redan innan vi bytte varv... :-( Tog en skrittpaus innan det var varvbyte och Ariel jobbade lika fint där. Sedan tog jag en skrittpaus igen strax innan alla fick skritta lite. Noll ork... :-(
 
Sedan modifierades övningen till galopp istället. Då skulle vi galoppera genom kortsidan, göra volten i hörnet, öka galoppen på långsidan, korta upp och göra volten i hörnet, vända in på kvartslinjen och bryta av till skritt. Sedan hitta en lugn, avslappnad skritt innan galoppfattning strax innan vändningen ut på kortsidan igen. 
 
Här var Ariel FANTASTISK. Hon galopperade bra genom volterna, ökade så fint på långsidan, kom tillbaka utan att tappa galoppen och presterade samtidigt en fin skritt på kvartslinjen. Så sjukt stolt över henne!
 
Men jag blev ännu mer slut och insåg att någon tävling skulle jag inte orka med. Inte heller någon banhoppning på träningen... Sade till P att jag hoppade så länge jag kände att jag orkade och sedan skulle jag bryta. Surt...
 
Fick hoppa fram i trav på ett koppelräck på en diagonal. Ariel hoppade bra, jag fuskade med mantag. ;-) Sedan hoppade vi två hinder med någon typ av sväng, men då var jag så slut jag minns ärligt talat inte hur de stod. :-( Däremot minns jag de härliga sprången med ett koppelräck och en oxer på långsidan, för det var efter andra gången vi hoppade det som jag tackade för oss... Ville sluta med bra språng i kroppen, så sedan joggade jag av Ariel (hon var superfin!) innan vi skrittade av utanför banan. 
 
Totaldeppig blev jag. Oklart varför, om det var för att jag inte orkade eller för att det varit lite mycket senaste tiden eller för att jag har för höga krav. Oavsett, så slutade det hela med att jag storgrinade i bilen på vägen hem och lovade mig själv att bara göra roliga saker framöver. Får se vad det betyder i slutändan...

Blandat men mest positivt

I fredags var det äntligen dags för ridning igen. Jag har varit superförkyld och hållit mig i sängen, medan det varit strålande höstväder... Men nu är jag friskare och då passade regnet på att komma. ;-)
 
Red ut längs Hammarvägen på en pigg och bitvis lite ofokuserad Ariel. Hon är dock förlåten, inte riden på åtta dagar... Efter energisk skritt på lång tygel blev det lite halter, skänkelvikning och ställning av nacken i skritt. Kändes superfin!
 
Travade sedan med lite ställning i nacken och något mer böjning i sidan, för att försöka skapa en innersida även om grusvägen var rak. Även i traven var hon riktigt fin och fokuserad. 
 
Gick sedan över i galopp, där jag testade en riktigt rolig övning. Placerade henne på höger sida av vägen, fattade sedan höger galopp och flyttade henne över vägen till vänster sida av vägen. Bröt av till trav, fattade vänster galopp, flyttade henne över vägen till höger sida. Sådär höll vi på, kanske tre gånger i vardera galopp. Hon förstod direkt vad det var jag ville och flyttade så enkelt och mjukt fast vi galopperade. Framsteg! :-D
 
Sedan skrittade vi sista biten innan vändplanen, där passade jag på att galoppera uppför den lite brantare backen så hon fick lite högre puls, innan vi skrittade nedför backen och hemåt igen. 
 
På hemväg försökte jag jobba med att skumpa med i traven, men det gick sådär. Ariel var rätt så glad över att det var hemväg. ;-) Fick göra lite övergångar skritt/trav istället och det fungerade rätt så bra. 
 
Sedan skulle jag försöka jogga av henne lång och låg, men hon ville inte slappna av. Blev många vändor fram och tillbaka då den platta delen av grusvägen innan avskrittningsdelen var rätt kort. Jag envisades med att hon skulle slappna av och Ariel blev mer och mer spänd eftersom hon ville hem. Suck och dubbelsuck! Några bra travsteg blev det till sist, så vi kunde sakta av och skritta hem, men det kändes så onödigt när vi haft en så fin tur innan. :-( Jag blir irriterad på mig själv som "måste" vinna och på Ariel som alltid skall vara så fixerad på att gå hemåt. 

Lång och låg på vändplanen

Igår skrittade vi iväg till vändplanen för att se om den kanske fungerar att rida på. Min "ridbana" är övervuxen...
 
Började med att försöka hitta känslan i skritt. Direkt jag kortar tyglarna (men fortfarande längre än tidigare) söker Ariel stöd och säger "här är det skönt att vara matte". Känns fantastiskt att vi hittat detta läge, nu är det bara att fortsätta det arbetet.
 
Red lätt i traven och försökte bara hålla det mjukt och balanserat. Gjorde en del övergångar, först till skritt och därefter till galopp. Brydde mig bara om bra fattningar och bröt av till trav igen efter några språng. Jobbigt enligt Ariel. ;-)
 
Joggade av en superfin, mjuk häst. Hela tiden lång och låg, med ryggen uppe. <3

Den där känslan...

I onsdags var det hoppträning. Jag var lite tidig, så Ariel fick skritta fram lite längre innan vi byggde bana. Blev ett dogleg med två oxrar, två koppelräck strax innanför spåret på andra långsidan samt ett hinder på sockerbitar precis på x och parallellt med medellinjen. 
 
Värmde upp i trav över tre bommar där sockerbitshindret sedan skulle stå. Vi skulle rida på en åttvolt, med övergång till skritt efter bommarna och flytta hästen ut mot spåret, innan övergång till trav igen. Ariel kändes bra, lite matt i traven, men hon gjorde det hon skulle. 
 
Vi ändrade sedan övningen till att först hålla traven hela tiden och sedan när det flöt på bra, efter sidförflyttningen fatta galopp. Fick till riktigt trevliga fattningar med Ariel, så den övningen lägger vi i lagret. :-) Fortfarande lite halvkass motor, men jag kom på att hon ju är brunstig och då är alltid bjudningen lite sämre. 
 
Sedan lades bommarna upp till ett kryss och vi fick rulla på åttvolten i galopp. Även det en mycket bra övning. Tyckte ändå vi kunde galoppera helt okej i bägge varven, även om höger var lättare än vänster. Främst för att Ariel gärna ville svänga höger (mot grinden) så hon automatiskt landade i fel galopp. ;-)
 
Byggde sedan på övningen så vi hoppade över kryssen och sedan över koppelräcket till vänster respektive höger. Det var enkelt, bara jag styrde korrekt.
 
Sedan hoppade vi långsidan med bägge koppelräcken. Ariel blev så glad över att inte behöva svänga, så hon sög tag i hindren och hoppade superbt. Den känslan kan jag leva länge på! <3
 
Hoppade sedan krysset, vända höger, runt bortre kortsidan och över oxern. Lite småsvår sväng men det gick bra. Därefter hoppade vi krysset, vände vänster och runt kortsidan mot stallet och över andra oxern. Den svängen var svårare och vi fick ta en volt då vi kom helt fel första gången. Men min attityd har verkligen ändrats under sommaren. Istället för att bli frustrerad över att vi inte kunde direkt, så red jag bara på igen med bättre galopp. :-) Känns så bra!
 
Vi fick avsluta med att hoppa en bana på åtta språng, hinderhöjd 65-70 cm. Först över krysset, vänster runt kortsidan, hoppa oxern. Sedan ut på spåret, galoppera långsida + kortsida och över bägge koppelräcken. Genom andra kortsidan, långsidan igen, bortre kortsidan, över andra oxern, långsida och kortsida igen, över koppelräcken åt andra hållet och slutligen över krysset igen. Ariel hoppade allt, men kändes ännu mer matt och hon hoppade även oxrarna lite för nära. P sade att hon verkade lite trött, men det gör ju inget, hon kämpar på ändå.
 
Red för övrigt hela träningen utan sporrar, är lite ambivalent om jag skall ha sporrar i hoppningen eller inte.
 
Joggade av en fantastiskt fin häst, älskar verkligen hur lösgjord hon blir av hoppning. <3 Skrittade av avsuttet och sedan blev det lite nya efterskötselrutiner. Först fick hon kyllera på benen, sedan stretchade jag ryggen innan den fick massage med liniment. Skönt tyckte Ariel.
 
 

Variera formen och skumpa vidare

Eftersom älgjakten startat åkte jag med Ariel till Nyland för att inte vara i vägen. ;-) Skrittade fram på lång tygel på lägdan, sedan gick vi in på ridbanan och jobbade skritten på kort tygel. Först med övergångar skritt-halt, det blev hon väldigt lyhörd av. Sedan gjorde vi tiometersvolter vid varje bokstav och jag försökte att verkligen vända med sitsen först, därefter lägga till skänkelhjälper och slutligen lite tygelhjälp. Ariel blev fantastiskt fin och framförallt fokuserad på mig! <3
 
Övergick till trav och red lätt. Stora volter nu, med lite övergångar till skritt, men mest jobba med formen. Hon kom upp med ryggen och blev så fin, men jag måste vara supernoga med att vara lätt i handen och ge henne tillräckligt med tygel för att "få plats". 
 
Efter skrittpaus blev det nedsittning trav och träna på att skumpa. Då blir det ju mer fokus på mig än Ariel, men när jag skumpar rätt går hon förbaskat fint! :-D Testade att skumpa upp i galopp, men det får jag inte riktigt till ännu. Galoppen kändes därför lite hejsan hoppsan, men efter att ha testat i bägge varven kortade jag upp tygeln lite och satte ordentlig galopp i henne. Hon tycker ju INTE att det är skoj när jag kortar upp tygeln, men hon får faktiskt lättare att gå rättställd i galoppen då. Jag var dock noga med att så fort vi gick ned till trav, länga ut tygeln och jobba henne i en lägre form. När hon sedan var nöjd och avslappnad där, då kortade jag upp och galopperade igen. Bra att kunna växla arbetsformen så!
 
När jag sedan joggade av henne var hon så förbaskat fin, så jag ville inte sluta rida... Snacka om att jobba med ryggen! <3 Skrittade av henne på lägdan och var noga med att hon fortsatte ha en aktiv skritt. Kände mig så nöjd med dagens pass, fortsätter vi så här så kommer ryggmusklerna att bli kanonbra. :-)

Genomkollad

Igår åkte Ariel och jag på äventyr. Vi skulle till Skyttmon och equiterapeuten M som jag fått tips om här i bloggen. Efter rätt så slingriga vägar kom vi fram, lastade ur och jag fick berätta lite om Ariel. Framförallt om att jag var bekymrad över att hon inte kollats ordentligt på länge och att det var något fel då ryggmuskulaturen inte ville bli som jag ville. 
 
M kände igenom Ariel, böjde benen och kände av rörligheten. Hon var låst i bägge karpus, men det var låsningar som gick att lossa enkelt. Sedan hade hon en muskel på vardera sida om bogarna som krampade lite, jag fick instruktioner om hur jag skulle massera den framöver. 
 
I övrigt var M mycket nöjd med Ariel, hon hade fina och rena ledgångar, bra och torra senor, helt enkelt en rak och sund häst. Hon kände igenom ryggen och det fanns inga bekymmer där inte! Varken muskulärt eller skelettmässigt. <3 Så förbaskat skönt!
 
Det som vi fick läxa att jobba med och anledningen till att ryggen ser ut som den gör, är att Ariel lärt sig "komma undan lite" genom att låsa ryggen. Hon behöver alltså bli rörligare och smidigare i den. Jag fick flera stretchövningar som jag gärna kan göra varje dag, samt även massage av ryggmuskulaturen. Sedan fick jag tips om övningar i ridningen, att rida henne mycket lång och låg, över cavaletti och att klättra. Det är ju egentligen sådant jag redan tänker på och försöker få in i ridningen, men det är ändå bra att bli påmind igen. Kommer även ta tag i de avsuttna övningar jag testade en period tidigare, för de hjälper mycket med rörligheten. 
 
Ariel fick laser på bogarna och ryggen, det tyckte hon var riktigt mysigt. Sedan var det bara att lasta och åka hem. Vi behöver inte komma tillbaka förrän jag känner att det behövs, så förmodligen blir det ett nytt besök innan tävlingssäsongen börjar nästa år. :-) Hoppas då på en mycket rörligare rygg!

Skumpa lite mer

Igår var det äntligen dags att träna för S igen. Det har av olika anledningar inte blivit av sedan i slutet på april, så mycket har ju hänt sedan dess...
 
Kom lite för tidigt fram till Dannero, jag har effektiviserat min körning så pass att det nu tar 65 minuter istället för 90 minuter... ;-) Lastade av Ariel och lät henne beta en stund innan jag gjorde i ordning henne. Gick in i ridhuset och satt upp, men fick sitta av igen och justera padden. Den är lite kinkig men väl värt det när man vill bygga ryggmuskler. :-P
 
Skrittade fram på lång tygeln först, med enda fokuset att hon skulle marschera på bra. Kortade sedan upp tyglarna och jobbade med halter, ställa i nacken och skänkelvikning. Fokuset var verkligen på mig igår. <3 Övergick till trav på volten med övergångar till skritt. Kändes förbaskat bra! Galopperade lite i lätt sits och samma känsla här, hon var verkligen med mig och fokuserad på vad jag ville att hon skulle göra. Ibland trängde hon lite för innerskänkeln, men det är ju något vi jobbar med. 
 
Skrittpaus och jag insåg att S var lite efter tidsmässigt. Efter att ha skrittat en stund checkade jag av känslan i trav när jag satt ned och sedan även i galopp när jag satt ned. Lite mer stretigt, men det vet jag ju att det blir när jag kortar upp tygeln lite extra. 
 
Mera skrittpaus, S rundade av föregående ekipages träning med lite träningstips, medan jag skrittade runt i väntan på min tur. Fick sedan göra halt och berätta om vad som hänt sedan sist. Vilket ju är en hel del... Förklarade att jag kände mig osäker över om jag gör någonting tokigt på tävlingsbanan (vilket jag säkert gör) och att jag ville ha mer ryggmuskler än jag fått henne att bygga. 
 
Fick börja med att skritta runt på en volt. S ville ha Ariel mer lång och låg, så hon kom upp bättre genom ryggen och verkligen satte bakbenen under sig. Fick länga ut tygeln lite och fokusera mer på min sits, att jag "gungar med" mer än vad jag gjorde. Gunga först och driva med benen sedan så att säga. 
 
Smög sedan upp henne i trav genom att gunga mer. Fick fuska med rösten också. Samma sak i traven, jag skumpar alldeles för lite i sadeln vilket gör att Ariel kortar upp sina rörelser. Så mer skump (!) vilket kändes konstigt men resulterade i en häst som började jobba med bakbenen och höja ryggen. Helt sjukt vad sitsen påverkar... Fick testa att skumpa ännu mer, då ökade hon traven. Sedan skulle jag skumpa mindre, varvid hon direkt saktade av till skritt... 
 
Gjorde en övning där vi vände rätt upp i trav och tog varannan gång till vänster och varannan gång till höger. Skulle behålla ställningen i nacken tills hon behöll formen och inte gjorde sig rak, fungerade det inte skulle jag tom böja henne i kroppen. Mycket fascinerande att se hur hon reagerade på mina hjälper och hur lite som gjorde skillnad att få henne med mig. 
 
Sedan galopperade vi. S tyckte att galoppen blivit mycket, mycket bättre. Det är ju enklare för henne att galoppera med kortare tyglar (dvs så hon inte behöver sätta bakbenen under sig lika mycket), så galoppen blir inte lika lätt för oss, men hon behöver bli starkare i bakdelen. Jag fick beröm för att det blev så fina fattningar, så framöver skall jag framförallt göra många fattningar, men utan att galoppen behöver bli många varv. Utan hellre galoppera några språng, tillbaka i trav, hitta den fina känslan i traven, göra en ny bra fattning, galoppera några språng och tillbaka till trav. 
 
Skrittade av henne medan vi pratade lite sits och hur jag skall tänka när jag rider själv. S tyckte att jag hade blivit mycket rakare i kroppen, känns skönt att få kvitto på det. Men höfterna/ljumskarna var rätt så trötta efter passet, så det märks att jag blivit rörligare och att jag inte riktigt är van vid det. 
 
Bestämde mig när jag lastat Ariel och åkte hem för att skippa sista dressyrtävlingen och istället träna den dagen för S. Just nu ger det helt enkelt mer än vad tävlingarna ger. 

RSS 2.0