Ariel 3525

I söndags red jag ut på Ariel längs Storgatan. Vi mötte en traktor som precis hade plogat färdigt vägen, vilket lyx! :-D Ariel fick först skritta uppför tills det planade ut, sedan testade vi att trava. Vi travade på i tio minuter och min fot kändes helt okej. Visst kände jag av att den inte var helt bra, men det gjorde inte mer ont ju längre tiden gick så att säga. 

 

Helt underbart att kunna jobba henne normalt utan att behöva tänka på djupsnö eller skare. :-) När vi kom till andra vändplanen så vände vi och galopperade tillbaka, ända tills vägen började gå nedför. Då testade jag att jogga lugnt i trav nedför istället. Inga som helst problem, men jag behövde stötta lite mer än jag hade tänkt mig, så till tävlingen är det nog bäst att jag rider på bett ändå. Misstänker att hon kan bli ganska taggad av situationen. ;-)

 

När vi hade ridit nedför nästan hela vägen så vände vi och galopperade uppför igen, tills det planade ut, då fick Ariel jogga fram till första vändplanen och så vände vi och skrittade hem igen. 

 

Runkeeper sammanfattade med att vi red 4,63 km på knappt 40 min. I trav låg vi på 7-11 km/h och i galopp blev det 12 km/h. Dvs perfekt distansrittstempo! :-D

 

Extra skönt var det att se att Ariel inte ens var andfådd när vi skrittade av, utan hon var precis lika pigg och glad som när vi började rida. Kanske till och med lite mer pigg, för hon gillar helt klart när det blir lite mer tempo i ridningen. Jag känner mig också lugnare inför distansritten, vi provar att genomföra och så får vi se hur det går. Förmodligen kommer vi försöka hålla samma tempo som kompis M på Dollar, så vi har sällskap under hela ritten.