Hästarna

Det här med foder är inte lätt. Jag har räknat foderstat till mina hästar ända sedan jag fick boken "Hästens utfodring" av Christina Planck i julklapp 1994. 

 

Jag har prenumererat på det fantastiska "Foderbladet" från SLU med den allra senaste forskningen, tyvärr är den publikationen nedlagd och nu har jag lite svårare att hitta ny forskning om foder. 

 

Jag lär mig saker hela tiden och ju mer jag lär mig, desto svårare blir det... Först handlade det om att balansera energi (MJ dvs megajoule) och protein (smb. rp. dvs smältbart råprotein) utifrån den unika häst man själv hade. Det är ändå ganska lätt, man gör en analys av grovfodret och får ett papper där det står vad just det här fodret innehåller (nä, nu stämmer inte det heller längre, men mer om det nedan). 

 

Vi utgår från mitt nuvarande foder (hösilage skördat 2015, sista balen kvar nu) som innehåller 6,1 MJ och 27 g smb. rp. per kg foder. Eftersom jag har lättfödda hästar, så vill jag gärna ha så lågt MJ som möjligt. Förr kollade man helt enkelt på tabellhästen, räknade ut hur många kg hösilage hästarna då borde få i sig och så iakttog man hästarna. 

 

Gick hästen upp i vikt och blev tjock, så var det för mycket energi, gick hästen ned i vikt och blev tunn så revbenen syntes, så var det för lite energi. Blev hästen lös i magen och/eller svullnade i benen, så var det för mycket protein och tappade hästen överlinjen och blev tunn i musklerna, så var det för lite protein. 

 

Efter ett tag lärde man sig vad just ens egen häst behövde och då kunde man skippa de där tabellvärdena. Tex vet jag att Ariel klarar sig utmärkt på 52 MJ när hon går och står i hagen. Proteinmässigt fungerar hon bra på fem gånger så mycket protein som energi, även om rekommendationen är sex gånger så mycket för vanliga hobbyhästar. 

 

Men nu har jag fått veta att de analysvärden för energi som står på analyspapperet oftast är högre än det faktiska innehållet i fodret. Vilket försvårar ytterligare när man ska försöka vara duktig och räkna foderstat. 

 

Fortsättning följer... Blir minst ett inlägg om makromineraler, mikromineraler och så förstås det eviga bekymret med växttråd.