Ensamridning

I fredags reds Hampus av M och i lördags av C. Service! Igår kom han förstås skyndandes när jag stod vid grinden. För tänk om jag skulle hämta en annan häst! Inne i stallet fick han byta grimma, den nya ljusblå hämtade jag ut i lördags. Han blev fin i den, men visst hade jag velat ha en kornblå.

Borstade av med nya borsten och kratsade hovarna med nya hovkratsen. Roligt! Sedan åkte nya schabraket på och ordinarie sadel. När jag red med M i torsdags konstaterade jag att han inte gillade att lämnas ensam, så jag tänkte testa att rida ut själv på honom. Vi red samma väg som de tre senaste dagarna, så han inte skulle behöva bli bekymrad över det.

Så red vi bort till klätterbacken utan några problem. Väl framme stannade han och gnäggade så hela kroppen skakade. Lyssnade några sekunder efter svar och fortsatte sedan snällt framåt. Vi tog klätterbacken två gånger, halterna i nedförsbacken gör han med bravur nu, även om han ibland glömmer bort att stå kvar med eftergift.

Sedan red vi bort mot Bälinge och travade en del. Han saktar själv in när han blir trött, så det är skönt. Då kan jag låna ut honom utan att oroa mig för överansträngning. När vi ridit bortåt tillräckligt länge så blev det en liten galopp innan vi vände och skrittade hemåt. Han vill gärna gå och spara sig, typisk ridskolehäst (det är ju smart egentligen...) och jag låter honom ta det lite lugnt så här i början. Sedan kommer det bli många långa turer i snabb skritt. Powerwalk är det bästa som finns!

Åter i stallet var han bara svettig under schabraket, tror skritten hem och den kraftiga blåsten torkade honom. Eller så var han aldrig svettig.

Skötte om honom och släppte ut i hagen igen. Efter att jag ridit Ariel kunde jag konstatera att jag totalt ridit över två timmar. Gissa om jag var trött...

Idag blir det provridning av Hampus, så håll tummarna att det går vägen.
Trackback
RSS 2.0