Hampus

Har jag nämnt vilket lyx det är att ha egen bil? Jag är så tacksam över att mina snälla föräldrar ställer upp och lånar mig en annan bil nu när Nissan gett upp. Vet inte om jag nämnt det, men det är en Audi som är tre år äldre (...) än Nissan men rullar så fint så. Dessutom har den dragkrok.

Igår rullade bilen snällt iväg till Hampus. Jag har inte haft möjlighet att åka ut till honom på måndagar tidigare, men nu med bilen så hinner jag i alla fall vissa måndagar.

Hampus stod i boxen och filosoferade, men direkt han såg mig så tryckte han mulen mot boxgallret och ville ut. Sötnosen! Borstade av och kratsade hovar, han rullar sig ju ogärna, så det var knappt någon lera alls att borsta bort. Hämtade sedan tömkörningsgjorden och tränset, när alla grejer var på så promenerade vi bort till ridbanan.

Valde ett hörn som var något sånär upplyst från ridhusets ljus, men efter att vi skrittat fram och joggat lite i trav så var det någon snäll människa som tände lamporna på ridbanan. Jag visste inte ens att det fanns lampor.

När Hampus kändes sådär lagom varm (och hade bockat av sig lite i galoppen) åkte inspänningstyglarna på och det blev ordentligt med jobb. Jag har ju inte sett honom i lina på två månader och vi har ju jobbat massor med galoppen under den tiden. Nu fick jag se vilken skillnad det ger. Han har fortfarande inte styrka att galoppera flera varv med samma kvalitet i galoppen, men vilka fattningar. Han fattar så mjukt och smidigt, övergången mellan trav och galopp är verkligen flytande och bakbenen är väl under honom med höjd rygg. Skitsnygg häst helt enkelt!

Efter att vi jobbat med galoppen en stund i bägge varven fick han lite frispel och började rusa några galoppsprång här och där. Han var så söt, det var lite som om han släppte ut all energi som han lagrat upp med ridskoleeleverna. Ett lågtflygande reaplan blev han, precis som de mindre ponnyerna på raksträckan efter sista hindret i en omhoppning. Ett något knubbigt reaplan får jag väl erkänna.

Vi joggade av med huvudet högt upp i det blå, han har inte riktigt förstått det här med nedvarvningen. I skritt blev det i alla fall lång hals och lång överlinje, så jag får hålla mig till skritt några varv även i fortsättningen. Tillbaka till stallet tränade vi ryggning en del, det är ju också bra för hans ryggmuskler.

Avskötsel med ordentlig stretchning och sedan en stor puss på mulen för att han är så himla fin och härlig. Jag hoppas så att vi kommer ut på tävlingsbanorna nästa år, även om jag är tveksam till start redan i april. Får se vad ridskolan säger om det hela också.