Hampus

Igår var det dags för E.T.-besök igen. Hampus stod i sin box och väntade på oss, han fick komma ut i stallgången och få magnettäcke på sig direkt. Han var ganska nöjd under sitt täcke, även om han helst ville att vi gosade med honom.

Sedan kände E.T. igenom honom och konstaterade att han blivit mycket rörligare och det enda som saknas nu är att få upp magen och ryggen på honom. Då jag inte kommer att träffa honom på fem veckor, så avvaktar vi lite med träningen. Men eftersom jag därefter kommer att ha honom för mig själv i fyra veckor, så blir det under den tiden lite mer fokus på formen. Han får inte gå med högt huvud och sänkt rygg, och jag får fuska med lite enklare hjälptyglar som stöd. Inte så de drar ned honom på något vis, men så de hjälper honom att söka sig till rätt position även under ridning.

Pussade om en nöjd Hampus efter behandlingen, jag saknar honom redan. Men som tröst så får jag ju roa mig med att pussla med träningsschemat för vecka 24-27. :-)

Så nu kommer det vara tyst i bloggen fram till 12 juni. Hoppas att alla mina trogna läsare återkommer och läser då!

Igår skulle Hampus vara med på lingondressyren som ridskolans ungdomssektion höll i. Till skillnad från blåbärshoppningen var det här något som jag faktiskt kunde vara med på, så givetvis åkte jag till Hampus för att heja.

Han reds av två olika elever, först en tjej som var med i programridning med förryttare, enkelt uttryckt red alla deltagare på led efter förryttaren och följde hennes ridvägar och gångarter.

Sedan var det en annan tjej som red honom ensam på banan.

Överlag var Hampus ganska loj för dagen, det var väldigt varmt och han såg ingen anledning till att jobba ordentligt. Han behöver ridas fram mycket i galopp för att lossna och komma till arbete, men eftersom inget av programmen hade inslag av galopp så blev det förstås ingen galopp på framridningen heller.

Men det viktigaste är att ha roligt, och det verkade både Hampus och eleverna ha. Jag vet däremot inget resultat, då jag var tvungen att susa vidare. Men det var skoj att se Hampus in action, jag har ju inte sett honom ridas av någon annan.

Jag var allmänt ganska slut igår, så det satt långt inne innan jag åkte till Hampus. Jag försökte intala mig själv att det är nyttigt för mig att rida en stabil äldre häst när jag har unghäst, men jag var ganska svårövertalad. ;-)

Hämtade in Hampus från sommarhagen, den är verkligen gigantiskt stor redan innan de öppnat upp sommardelen och jag misstänker att jag kommer få leta länge efter honom i sommar... Men igår kom han i alla fall fram till mig när han såg mig, så vi hade inte jättelång väg att traska till stallet.

Borstade av och kratsade hovar, sedan tränsade jag. Latmasken lämnade sadeln kvar på hängaren. ;-) Eftersom det skall vara dressyrtävlingar i dagarna två så får man inte rida på ridbanan längre, utan det blev ridhus för mig och Hampus. Spännande med ett helt tomt ridhus...

Försökte mig på övningarna jag och Ariel fick göra i fredags och det gick sådär. Skritten var superbra, han gjorde fina volter och riktigt trevlig skänkelvikning. Ökningen av skritten blev däremot sådär, jag vet ju att han kan men han tycker att det inte behövs.

Sedan provade vi trav, där jag knappt kunde sitta ned (länge sedan sist!) utan verkligen fick jobba med magmusklerna. Några volter gjorde vi, men inte alls lika många som när jag red Ariel. Mest var det fokus på att sitta kvar på hästen i trav. Stackars Pussepojken vad han får stå ut med.

Avslutade med lite galoppfattningar, inga volter alls här utan bara kunna sitta avslappnat i galopp. Och vilken otrolig galopp han har! Efter den korta traven så förväntar man sig verkligen en tråkig galopp, men han har sådant härligt språng! Man har mycket häst framför sig och ändå sätter han under sig rejält med bakdelen och ryggen är rund. Ljuvligt att sitta på, även om jag inte klarar många språng förrän jag börjar spänna mig och tappa balansen. Måste träna mer!

När min mage inte klarade mer blev det avskrittning för hand, vi höll inte på särskilt länge, 15-20 minuter tror jag. Men jag känner att jag har kommit till ett vägskäl med Hampus, där jag måste bestämma vad som egentligen är syftet med min ridning på honom.

Är det att ge honom avlastning från ridskolearbetet så innebär det egentligen enbart uteritter med en ryttare som försöker underlätta för honom.

Är det att utbilda mig själv mer (för Ariels skull) så innebär det träningar på ridbana/ridhus samt sitsträning.

Svårt det här... Nu har jag ju ridit honom för sista gången innan jag åker på semester med Ariel och därefter är han min i en månad, så det är först därefter jag måste bestämma mig vad jag vill. Känner mig väldigt kluven i frågan...

På måndag tävlar Hampus i lingondressyr med en av ridskoleeleverna, så då måste jag förstås vara där och titta. Kanske blir det bilder/filmer också, om jag lyckas få till det med kameran.

Nu är det inte många chanser kvar att rida Hampus innan jag åker bort. Men igår slutade jag så pass tidigt från jobbet att jag hann iväg till honom. Han stod i boxen och sov, men verkade glad över att jag var där. Eftersom det är påsklov så går han inte några lektioner, men jag tror att han fått röra på sig en del ändå. Om inte annat i stora hagen med de andra hästarna.

Jag gjorde klar honom för ridning och så skrittade vi iväg längs rakbanan. Tanken var att jag skulle kolla hur lång tid det tog att rida från ridskolan till en viss plats, då jag ridit Ariel från hennes stall till den platsen i söndags. Jag måste ju ha koll på hur lång tid det tar att rida emellan de två stallen. :-)

Fick jobba rejält för att få Hampus att gå i en vettig skritt. Han har verkligen anammat ridskolehästens skrittlunk, vilket är lite tråkigt eftersom han hade en så himla fin skritt som ung. Men jag kämpar på och försöker få honom att hitta tillbaka till den. Jag fick driva säkert vart tredje steg och det var inte riktigt mina skänklar vana vid.

Framme vid platsen kunde jag konstatera att det tar runt 90 minuter att skritta från ena stallet till det andra. Så efter det kunde Hampus och jag rida på äventyr längs en skogsstig som han länge velat undersöka. Vi skrittade mest men det blev även lite trav där underlaget var bättre. Insåg att han verkligen är en skogshäst, på sina ställen var det väldigt stenigt och ojämnt, men han traskade på utan några problem (och med en mer aktiv skritt...). Vid ett tillfälle stannade han och kände sig för innan han bestämde sig för vilken sida om den stora stenhögen kan skulle ta, det var häftigt!

Rätt vad det var så stannade han och undrade om vi verkligen skulle fortsätta. Eftersom jag ville hinna till ängen (och galoppera lite!) innan det blev mörkt så tyckte jag att vi visst kunde vända. Men någon dag måste vi fortsätta på den där stigen och se hur långt den egentligen sträcker sig.

Tillbakavägen gick lite fortare och snart så var vi på ängen istället. Hampus tyckte inte alls att vi skulle galoppera, han var rätt så seg idag faktiskt. Men det blev en del fattningar från trav och jag jobbade med att faktiskt sitta i sadeln. Jag rider så mycket unghäst, där det bara blir lättridning i trav och lätt sits i galopp, så jag har tappat massor när det kommer till att sitta i sadeln. Insåg även att jag tappat en hel del när det gäller galoppfattningar också, jag slarvar med dem och då blir det fel. Det märktes tydligt när jag ville ha en viss galopp på Hampus, han fattar snällt galopp för mina hjälper, men det kan bli vänster fast jag vill ha höger och vice versa. Suck!

På hemväg blev det lite trav på asfalt, fick en bra känsla även om han inte går i form. Undrar om vi någonsin kommer dit... Skritt sista biten innan rakbanan, där vi galopperade med mig i lätt sits. De andra hästarna var förstås ute i hagen (som går parallellt med slutet på rakbanan) och när de började gnägga saktade Hampus av till trav och ville inte fortsätta. Där och då ångrade jag att jag inte tagit med mig något spö... Istället blev jag arga matte en stund och fick Hampus att trava bort från hästarna (och stallet) för att sedan be om både galopp och lite haltarbete bortåt. Eftersom det fungerade riktigt bra och Hampus förstått att det är bäst att lyssna på matte, så nöjde jag mig längst bort, satt av och skrittade avsuttet hela vägen hem.

Hampus fick stå ensam i stallet medan jag tog av utrustningen, stretchade och duschade av honom. Han var inte allför lycklig och gnäggade ljudligt varje gång. Men sedan fick han äntligen sin belöning, ut i hagen med de andra...

Igår blev det lite tidsbrist hos Hampus, jag var där först vid sextiden på kvällen. Kollade igenom honom som hastigast innan grejerna åkte på. Skrittade fram längs sommarhagarna, sedan skrittade vi till rakbanan och det var där vi höll till resten av passet.

Först skritt hela vägen bort, därefter galopp tillbaka. Rullade på i en riktigt trevlig kort galopp, även om vi var ganska trötta bägge två när vi saktade av. ;-) En titt på klockan sade att vi bara hade galopperat i 1,5 minut. Löjligt vad dålig jag är på att stå i fältsits en längre stund...

Skrittade tillbaka längs hela banan, vände och tränade övergångar mellan trav och galopp. Fungerade riktigt bra! När rakbanan var slut vände vi igen och gjorde övergångar mellan skritt och galopp, lika fin pojke där! Sedan avslutade vi med att rulla en gång till i kort galopp, den här gången var vi bägge lite mer igång och det kändes inte alls lika jobbigt. Jag var nöjd med min sits där på slutet. Kunde stå upp och fokusera på mig själv utan att vingla eller känna mig trött.

Hampus var väldigt nöjd, så det blev avskrittning först uppsuttet en stund och därefter avsuttet. Totalt höll vi på i fyrtiofem minuter, men då var det tio minuter igångskrittning och tjugo minuter avskrittning... ;-)

En nöjd Hampus i boxen, jag stretchade lite och pussade på honom. Lite dåligt samvete att jag inte kunde stanna längre, men samtidigt så får han ju all skötsel han behöver från ridskolepersonalen. Jag har bara lite svårt att fatta att jag kan finåka ett par gånger i veckan utan att behöva anstränga mig med skötsel...

Igår hade ridskolan en må-bra-dag för hästar, där en equiterapeut och en veterinär berättade om hur man kunde ta hand om sin häst på bästa sätt, hur man kan se om de är sjuka och när veterinär behöver tillkallas. Eftersom det var Hampus E.T. som pratade på förmiddagen, så hade jag fått frågan om Hampus kunde tänka sig att ställa upp som försökskanin.

Det var en riktigt trevlig förmiddag tyckte Hampus. Först fick han i och för sig lämna de andra hästarna (och hösilagebalen!) för att stå ensam i stallet och bli borstad, men sedan fick han vara i ridhuset där alla tittade på honom. Han gillar att vara i centrum för allas uppmärksamhet...

Han skötte sig utomordentligt bra, när E.T. visade diverse saker på honom. Sedan fick ridskoleeleverna prova att stretcha och massera, vilket var ännu härligare. :-D

Finaste killen stod stilla hela tiden när det behövdes och visade tydligt hur skönt det är med massage. Vi promenerade av slaggprodukterna några minuter bort till skogen och Hampus var förvånansvärt pigg i stegen. Gungade med ryggen gjorde han också, så snart släpper det helt där!

Sedan fick han återvända till hagen igen, han travade raka vägen till hösilagebalen... ;-)

Igår var det äntligen dags för lite ridning av Hampus. Han stod och vilade i boxen i väntan på mig och eftersom han precis gått på ridlekis så hoppade jag över rykten och sadlade direkt. Ut och skritta en liten stund innan vi nådde rakbanan och kunde galoppera. :-D

Jag har ju fått order om att jobba Hampus mycket i kort galopp så han får upp magen ordentligt, men hittills har det ju inte varit tillräckligt bra underlag för det. Men igår var rakbanan perfekt, så vi galopperade hela vägen. Jag måste erkänna att jag inte trodde att Hampus skulle ha ork till det, men uppenbarligen har han fått mycket bättre kondition, för det var inga problem. Visst flämtade han efteråt, men inte som en häst som är helt slut.

Sedan skrittade vi igenom skogen och ut på vägen. Blev lite dressyrtänk där, med halter framförallt men även några övergångar till trav. Sedan klättrade vi uppför vår backe som går till den härliga gräsängen. Provred några meter och märkte att det var tillräckligt torrt för lite galopp. Hurra!

Vi galopperade halva ängen åt vardera hållet, eftersom resten av ängen var lite för blöt eller fortfarande låg under snötäcke. Hampus blev väldigt taggad av den öppna ängen, inte så jag hade svårt att hålla honom, men så jag fick använda halvhalter en del. Jag borde försöka hitta bättre galoppmöjligheter, men det får duga för ögonblicket.

Efter att vi galopperat några gånger och Hampus kändes lite mer matt på slutet (då vill han gärna springa iväg ännu mer) så skrittade vi hemåt igen. Roade mig med lite snärtigare övergångar på hemväg, det kunde bli fem steg trav, fyra steg skritt, åtta steg trav, halt, fram i trav, övergång till skritt fem steg etc. Det gjorde honom riktigt gott, han blev mer känslig och fokuserad på att verkligen jobba. Sedan gjorde vi lite ryggningar också, och de har blivit mycket bättre!

Avslutade med att galoppera hela rakbanan hem också, då var han ännu mer taggad än på bortaväg... Sedan skrittade jag avsuttet tills han slutat flåsa, jag vägrar ställa in en flåsig häst i boxen. Hampus verkade så nöjd med att få galoppera en massa, även om jag i efterhand kan känna att jag kunde varit ännu noggrannare med form och tempo. Men det är svårare att känna när man rider i lätt sits och jag vill ju rida i lätt sits för att få upp ryggen på honom.

Nästa gång jag rider får det bli lite upptäcktsfärd istället, med fokus på att hitta nya roliga vägar.