Glad galopp
Idag var det dags att motionera Hampus igen. Då ridskolan ändrat om i stallet, så har Hampus fått en ny box. Han verkar inte riktigt själv veta att han bor där, men någon hade lämnat en näve havre i krubban, så han var ganska nöjd ändå när han kom in.
Jag borstade av honom och gjorde ett tappert försök att kratsa hovarna. Men leran hade packat ihop sig och torkat så mycket att det var som att försöka kratsa i cement. Enda lösningen då (när man har en snäll häst...) är att ställa hovarna i vatten. Hampus var inte alltför förtjust i mattes idé, men så länge jag pysslade med hans pannlugg under tiden så fick väl hoven stå där i hinken.
När vi ändå myste tillsammans passade jag på att rycka hårstrån från hans man (inte omtyckt). Jag har länge tänkt skicka DNA-prov på honom, för att se vad han har för dolda färganlag. Nu spelar det ju egentligen inte så stor roll, då han är valack, men jag är så nyfiken att jag inte kan låta bli...
När sedan hovar äntligen var kratsade och pannluggen fri från kardborrar åkte sadel och träns på. Sedan begav vi oss ut i skogen och vidare på asfaltsvägen. När vi skrittat fram klart var vi vid "vår" äng och tog oss några rundor i galopp.
Första rundan var bara uppvärmning, då fick Hampus göra lite som han ville. Jag var bara noga med att rida i bägge galopperna och givetvis i lätt sits. Andra rundan var fokus på en kort, samlad och rund galopp, med mig djupt i sadeln. Lite för jobbigt tyckte Hampus...
Vi avslutade med en runda där jag kortade stigbyglarna några hål och sedan stod högt över sadeln och Hampus verkligen fick rejsa runt ängen. Det gick undan! Hampus var glad men trött när vi skrittade hemåt, det är nyttigt för honom att få galoppera av sig lite, men även att vara lydig i galoppen.
När vi var tillbaka i stallet igen fick han sig en skön dusch, det var väldigt varmt ute och efter ett galoppjobb blir de allra flesta hästar svettiga. Blöt och nöjd återvände han till hagen, med ett löfte om en lång, skön skrittur imorgon. Förmodligen blir det en liten upptäcktsfärd!
Jag borstade av honom och gjorde ett tappert försök att kratsa hovarna. Men leran hade packat ihop sig och torkat så mycket att det var som att försöka kratsa i cement. Enda lösningen då (när man har en snäll häst...) är att ställa hovarna i vatten. Hampus var inte alltför förtjust i mattes idé, men så länge jag pysslade med hans pannlugg under tiden så fick väl hoven stå där i hinken.
När vi ändå myste tillsammans passade jag på att rycka hårstrån från hans man (inte omtyckt). Jag har länge tänkt skicka DNA-prov på honom, för att se vad han har för dolda färganlag. Nu spelar det ju egentligen inte så stor roll, då han är valack, men jag är så nyfiken att jag inte kan låta bli...
När sedan hovar äntligen var kratsade och pannluggen fri från kardborrar åkte sadel och träns på. Sedan begav vi oss ut i skogen och vidare på asfaltsvägen. När vi skrittat fram klart var vi vid "vår" äng och tog oss några rundor i galopp.
Första rundan var bara uppvärmning, då fick Hampus göra lite som han ville. Jag var bara noga med att rida i bägge galopperna och givetvis i lätt sits. Andra rundan var fokus på en kort, samlad och rund galopp, med mig djupt i sadeln. Lite för jobbigt tyckte Hampus...
Vi avslutade med en runda där jag kortade stigbyglarna några hål och sedan stod högt över sadeln och Hampus verkligen fick rejsa runt ängen. Det gick undan! Hampus var glad men trött när vi skrittade hemåt, det är nyttigt för honom att få galoppera av sig lite, men även att vara lydig i galoppen.
När vi var tillbaka i stallet igen fick han sig en skön dusch, det var väldigt varmt ute och efter ett galoppjobb blir de allra flesta hästar svettiga. Blöt och nöjd återvände han till hagen, med ett löfte om en lång, skön skrittur imorgon. Förmodligen blir det en liten upptäcktsfärd!
Kommentarer
Trackback
