Longering med stora framsteg!

Ja, det har varit lite ledigt för Hampus en period nu. Jag har varit bortrest och han har gått i stora sommarhagen och haft det bra. Kanske lite för bra med tanke på magomfånget. ;-)

Igår fick jag gå längst bort i hagen för att hämta honom, tog ganska precis en kvart. Puh! När jag kom fram fick jag se att han tagit av sig grimman, så grimskaftet fick bli en tillfällig grimma. Hampus tyckte det var en dum idé att lämna de andra, men följde ändå med mig. Några gånger stannade han och gnäggade övergivet, pratfarbror som han är (och alltid har varit).

Inne i stallet fick vi låna en grimma av en snäll tjej, stallet är nämligen helt soprent på grejer då det har tvättats och skall målas. För säkerhets skull ställde jag upp Hampus i gången, så han inte skulle smutsa ned i sin fina box. Sedan tog jag på tömkörningsgjorden och träns, innan vi begav oss till ridhuset för att longera.

Han var pigg fast han varit ledig ett tag och drog några smårepor i galopp. När han var uppvärmd åkte inspänningstyglarna på och han fick jobba ordentligt med övergångar mellan främst trav och galopp, men även skritt och trav. Märkte efter ett tag att han själv gick upp i galopp ibland, utan något kommando och sedan bröt av till trav efter några språng. Hm... Så typiskt Hampus att ha lärt sig övningen och sedan göra den självmant. Han vill alltid göra rätt och vara bäst i klassen...

Nu är det ju viktigt att han gör som jag säger åt honom, och inte försöker förbigå mina hjälper. Så det blev lite träning att hålla galoppen på volt och fast det var jobbigt så blev det två gånger tre varv i vardera höger och vänster galopp. Duktig kille!

Efter avskrittningen var han väldigt svettigt, så han fick stå i duschspiltan och bli duschad. Egentligen är han inte så förtjust i vatten, men det syntes på honom att det var väldigt skönt att bli avsvalkad. Sötnos! När vi skrittade till hagen stannade han och skakade sig som en hund. Jag blev så lycklig att jag nästan började gråta.

Ända sedan jag fick tillbaka Hampus har jag och E.T. jobbat med att aktivera hans rygg. Han har haft ont i den och varit rädd för att arbeta genom hela ryggen, just för att det gjort ont. Nu är det onda helt borta, men han har ändå länge aktat sig för att rulla och skaka hela kroppen, eftersom han har ett minne av att just de sakerna gjorde ont. Men nu har vi kommit ännu en liten bit på vägen i och med att han vågade skaka hela kroppen.

Finaste Hampus! Jag är så glad att det går bättre och bättre hela tiden. :-)

Utsläppet i hagen var jag lite nervös för, då C som ridit honom en gång när jag var borta sagt att han nästan slitit sig och rusat iväg direkt han kom in. Men det var inga problem (lilla ögontjänaren...), han stod snällt kvar när grimman var avtagen och väntade på att mattes hand skulle bort från nosryggen. När den väl var det fick jag klia honom lite innan jag sade "du får gå nu Hampus" och han (givetvis) kastade sig runt i full galopp mot de andra hästarna. Översociala lilla Pussepojke...


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0