Träningsvärk
Igår blev det sent på jobbet, således också sent hos Hampus. Det hade blivit en miss i kommunikationen, så han hade blivit utsläppt i hagen ändå. Som tur var så stod han precis vid grinden, så det var bara att hämta honom.
På med tömkörningsgjord och träns, och ut i ridhuset. Det är dressyrtävlingar idag, så igår hade de byggt upp dressyrstaketet i paddocken och harvat. Så ridhuset fick det bli.
Värmde upp i alla gångarter innan inspänningstyglarna kom på. Gjorde en del övergångar mellan trav och galopp samt försökte få galopp ett helt varv på volten. Testade även att minska och öka volten. Alla övningar gick bra, men det var en matt häst jag såg framför mig. Han tog inte för sig på samma sätt i galoppen och vissa fattningar (som är hans paradnummer) var verkligen bedrövliga. Det gav mig en tankeställare. Visst kan jag rida Hampus på ett helt annat sätt än Ariel, han är en vuxen häst och har hållits igång på ridskola i snart ett år. Men han arbetas på ett helt annat sätt på lektion, än när jag rider. Egentligen är det ju mest motion han får på ridskolan, medan jag kräver tufft muskelarbete. Uppenbarligen får han träningsvärk efter våra dressyrpass, så jag får lägga om min träningsplan lite. Tuffa pass behöver varvas med lite lugnare pass, och longering behöver räknas in i de tuffa passen.
Avslutade med att testa om han kom ihåg våra lekar när han var liten, då hade jag en regel att vad han än gjort (rymt, busat, sparkat åt mig) så blev allt bra när jag räckte fram handen och sade "Hampus". Då kom han alltid direkt fram till mig och så myste vi ihop. Det var en perfekt grej att göra när han rymt, för då kom han alltid tillbaka til mig. :-)
Igår lät jag honom göra halt ute på voltspåret och så räckte jag fram handen och sade "Hampus". Direkt snurrade han runt och gick raka vägen in till mig. Älskade Hampepussen, du är verkligen världens härligaste häst!
Eftersom han var så pass trött igår så får han vila idag och så rider vi ut söndag och måndag. Tisdag och onsdag är det ju hoppträning för Tomas Hammar, så då lär han behöva vila på torsdagen också... Sedan är det midsommar och då tar snälla C hand om Hampus motionering.
När vi var tillbaka i stallet lät jag medvetet boxdörren stå öppen. Det är också en av dessa saker jag lärde honom som liten, man går INTE ut ur boxen, såvida inte matte ber en. Givetvis var Hampus halvvägs ut ganska snabbt och jag fick ryta till ordentligt. Då hoppade han baklänges in i boxen igen och såg lite spak ut... Det är något jag verkligen gillar med Hampus, han tar åt sig av tillsägelser och vill verkligen göra rätt hela tiden. Men det är uppenbart att jag måste påminna honom ibland, så han får en röd tråd i hantering och ridning hela tiden.
Den väldigt trötta hästen galopperade med full fart iväg i hagen, så ibland finns det reservkraft att hitta. ;-) Söta Sunny mötte honom med en gnäggning.
På med tömkörningsgjord och träns, och ut i ridhuset. Det är dressyrtävlingar idag, så igår hade de byggt upp dressyrstaketet i paddocken och harvat. Så ridhuset fick det bli.
Värmde upp i alla gångarter innan inspänningstyglarna kom på. Gjorde en del övergångar mellan trav och galopp samt försökte få galopp ett helt varv på volten. Testade även att minska och öka volten. Alla övningar gick bra, men det var en matt häst jag såg framför mig. Han tog inte för sig på samma sätt i galoppen och vissa fattningar (som är hans paradnummer) var verkligen bedrövliga. Det gav mig en tankeställare. Visst kan jag rida Hampus på ett helt annat sätt än Ariel, han är en vuxen häst och har hållits igång på ridskola i snart ett år. Men han arbetas på ett helt annat sätt på lektion, än när jag rider. Egentligen är det ju mest motion han får på ridskolan, medan jag kräver tufft muskelarbete. Uppenbarligen får han träningsvärk efter våra dressyrpass, så jag får lägga om min träningsplan lite. Tuffa pass behöver varvas med lite lugnare pass, och longering behöver räknas in i de tuffa passen.
Avslutade med att testa om han kom ihåg våra lekar när han var liten, då hade jag en regel att vad han än gjort (rymt, busat, sparkat åt mig) så blev allt bra när jag räckte fram handen och sade "Hampus". Då kom han alltid direkt fram till mig och så myste vi ihop. Det var en perfekt grej att göra när han rymt, för då kom han alltid tillbaka til mig. :-)
Igår lät jag honom göra halt ute på voltspåret och så räckte jag fram handen och sade "Hampus". Direkt snurrade han runt och gick raka vägen in till mig. Älskade Hampepussen, du är verkligen världens härligaste häst!
Eftersom han var så pass trött igår så får han vila idag och så rider vi ut söndag och måndag. Tisdag och onsdag är det ju hoppträning för Tomas Hammar, så då lär han behöva vila på torsdagen också... Sedan är det midsommar och då tar snälla C hand om Hampus motionering.
När vi var tillbaka i stallet lät jag medvetet boxdörren stå öppen. Det är också en av dessa saker jag lärde honom som liten, man går INTE ut ur boxen, såvida inte matte ber en. Givetvis var Hampus halvvägs ut ganska snabbt och jag fick ryta till ordentligt. Då hoppade han baklänges in i boxen igen och såg lite spak ut... Det är något jag verkligen gillar med Hampus, han tar åt sig av tillsägelser och vill verkligen göra rätt hela tiden. Men det är uppenbart att jag måste påminna honom ibland, så han får en röd tråd i hantering och ridning hela tiden.
Den väldigt trötta hästen galopperade med full fart iväg i hagen, så ibland finns det reservkraft att hitta. ;-) Söta Sunny mötte honom med en gnäggning.
Kommentarer
Trackback
