Han är bättre än vad jag förtjänar
Igår kom jag ganska sent ut till stallet, men eftersom det är ledig dag idag så gjorde det ingenting. Tog in Hampus från hagen, han gnäggade när jag kom. <3 Borstade av honom en massa päls och kratsade hovarna. Bakhovarna var lite spruckna, så jag får raspa kanterna lite.
Sedan åkte tömkörningsgjorden på och vi gav oss ut på ridbanan. Började utan inspänning och efter lite skritt blev det fokus på övergångar mellan trav och galopp, samt hålla samma arbetstempo ett par varv. Även lite jobb med traven på liten volt.
Hampus är ambitiös och vill verkligen jobba, men hans ork tryter. Redan efter fem minuter flämtade han, så det blev lite pauser här och där när jag ändrade med inspänningen. Han fungerar bättre med en inspänningstygel från gjorden, mellan frambenen och till nosgrimman, än med en på vardera sida om honom. Nu sitter alla inspänningstyglar väldigt lösa, de är mest tänkta att visa honom vägen. Hoppas att min dressyrtränare F kan tömköra honom någon dag, så jag får veta om jag verkligen kan kräva form av honom någon gång.
Sedan avslutade vi passet med att han fick springa lös på ridbanan. Det blev ett par ordentliga galopper på långsidan, men precis när jag tänkt avsluta så upptäckte han att lilla öppningen (där vi bär in och ut hindermaterial) var öppen. Så slarvigt av mig att inte kolla den, men den brukar ju vara stängd. :-S
Så Hampus galopperade igenom öppningen och fortsatte upp mot stallplanen. Jag handlade på ren reflex, ropade hans namn och höll ut handen. När han var liten lärde jag honom att vad som än hänt, hur arg jag än var på honom, så kunde han alltid komma fram till mig när jag ropade och allt var bra igen.
Men jag trodde aldrig att han skulle göra en vändning i galoppen, bryta av till trav och trava hela vägen tillbaka till mig! Finaste, bästa Hampus!
Efter beröm, godis och ett varv till i skritt på banan så återvände vi till stallet. Jag provade att gå bredvid honom utan att hålla i honom och visst följde han mig som en hund igen. Nu längtar jag till nästa gång vi skall jobba på ridbanan, vill testa att löslongera honom. Kanske fungerar det bättre för honom än vanlig longering.
Hampus fick bli av med all utrustning innan mumsigt kraftfoder väntade på honom. I och med att han är så muskelfattig på grund utav proteinbrist så kör jag lite extra boosting på honom. Det är Krafft Muskel han äter, det är det foder på marknaden som innehåller mest protein per kg, så jag behöver inte ge honom så mycket heller. Däremot måste jag förstås öka på givan långsamt, så det är 25 g ökning varannan dag som gäller. När han vant sig kommer han få äta 200 g, så det är inga jättemängder med kraftfoder, men jag tror det kommer göra stor skillnad på hans kropp.
Om ni vill läsa vad Hampus har för sig när jag inte är hos honom, så har hans medryttare en blogg här: http://photographh.bloggplatsen.se/
Sedan åkte tömkörningsgjorden på och vi gav oss ut på ridbanan. Började utan inspänning och efter lite skritt blev det fokus på övergångar mellan trav och galopp, samt hålla samma arbetstempo ett par varv. Även lite jobb med traven på liten volt.
Hampus är ambitiös och vill verkligen jobba, men hans ork tryter. Redan efter fem minuter flämtade han, så det blev lite pauser här och där när jag ändrade med inspänningen. Han fungerar bättre med en inspänningstygel från gjorden, mellan frambenen och till nosgrimman, än med en på vardera sida om honom. Nu sitter alla inspänningstyglar väldigt lösa, de är mest tänkta att visa honom vägen. Hoppas att min dressyrtränare F kan tömköra honom någon dag, så jag får veta om jag verkligen kan kräva form av honom någon gång.
Sedan avslutade vi passet med att han fick springa lös på ridbanan. Det blev ett par ordentliga galopper på långsidan, men precis när jag tänkt avsluta så upptäckte han att lilla öppningen (där vi bär in och ut hindermaterial) var öppen. Så slarvigt av mig att inte kolla den, men den brukar ju vara stängd. :-S
Så Hampus galopperade igenom öppningen och fortsatte upp mot stallplanen. Jag handlade på ren reflex, ropade hans namn och höll ut handen. När han var liten lärde jag honom att vad som än hänt, hur arg jag än var på honom, så kunde han alltid komma fram till mig när jag ropade och allt var bra igen.
Men jag trodde aldrig att han skulle göra en vändning i galoppen, bryta av till trav och trava hela vägen tillbaka till mig! Finaste, bästa Hampus!
Efter beröm, godis och ett varv till i skritt på banan så återvände vi till stallet. Jag provade att gå bredvid honom utan att hålla i honom och visst följde han mig som en hund igen. Nu längtar jag till nästa gång vi skall jobba på ridbanan, vill testa att löslongera honom. Kanske fungerar det bättre för honom än vanlig longering.
Hampus fick bli av med all utrustning innan mumsigt kraftfoder väntade på honom. I och med att han är så muskelfattig på grund utav proteinbrist så kör jag lite extra boosting på honom. Det är Krafft Muskel han äter, det är det foder på marknaden som innehåller mest protein per kg, så jag behöver inte ge honom så mycket heller. Däremot måste jag förstås öka på givan långsamt, så det är 25 g ökning varannan dag som gäller. När han vant sig kommer han få äta 200 g, så det är inga jättemängder med kraftfoder, men jag tror det kommer göra stor skillnad på hans kropp.
Om ni vill läsa vad Hampus har för sig när jag inte är hos honom, så har hans medryttare en blogg här: http://photographh.bloggplatsen.se/
Kommentarer
Trackback
