Hampus

Idag var det bomarbete som gällde för Hampus. Vi skrittade fram ute i tio minuter, sedan blev det galopp på ridbanan. Jag lät honom sakta av till trav längs kortsidorna om han kände att han inte orkade hålla galoppen. Däremot fick han långa tyglar, något han inte var alltför glad över. Balansen blev sämre och han hamnade mer i framvikt. Men nu har jag testat i alla fall.

 

Sedan fick han trava över fyra bommar på böjt spår. Det gick ganska bra i bägge varven, även om bommarna var lite för nära varandra för att han skulle få till en bra trav. Så jag satt av och justerade lite samt lade upp ytterkanten på bommarna på mina träningsklossar. Upp igen och prova övningen igen. Då blev det jobbigt, sade Hampus! Han rev en kloss i taget tills alla bommarna var i markhöjd igen. Jag satt av, lade upp klossarna igen och bytte varv. Samma sak där, pust och stånk och usch vad jobbigt!

 

Bara att inse att det blir alldeles för jobbigt för honom när det både är böjt spår och upphöjda bommar. Så vi avslutade med några gånger i varje varv med bara bommar. De sista gångerna fick jag en härlig känsla med sug i bettet och lite mer ryggverksamhet.

 

Det skall tilläggas att Hampus överlag var väldigt ofokuserad och ville mest kolla på allt annat som hände i närheten av ridbanan. Jag var inte heller perfekt i min hjälpgivning, men när vi skrittade ut med L och Krutow efter passet så kunde jag i alla fall vara lite analytisk.

 

Som läget är nu, har Hampus blivit mycket mer framåt och det finns både mer ork och muskler. Kraven måste då öka, men inte för mycket, utan bara så att det blir mer utmanande men ändå roligt. Dagens övning var definitivt inte rolig för Hampus, hade vi hållit oss till bommar på böjt spår hade han varit nöjd och glad, nu blev det för tufft och han blev olycklig då han inte kan göra det jag ber honom om.

 

Sedan har jag insett att vi inte behöver vara på ridbanan tre dagar i veckan. Det räcker gott med en dag där vi jobbar med bommar, resten av tiden är det ut som gäller! Han mår mycket bättre i kroppen av att vara ute och röra på sig, samtidigt som han mentalt blir gladare. Det jag behöver bli bättre på ute är att ta med dressyrtänket fast vi inte är inne på ridbanan.

 

Så istället för att "bara" rida ut en sväng, så kan vi rida ut och träna galoppfattningar, eller skänkelvikningar eller tempoväxlingar i trav. Det viktiga för Hampus är att han får jobba med hela kroppen, inte var någonstans vi arbetar.

Dessutom behöver jag tillåta både mig själv och Hampus att vara lediga från ridningen. I och med att han går så intensivt när han rids (alltså intensivt för honom!) så behöver han dagar där han antingen bara mysrids i skritt eller är helt ledig. Detta utan att jag får dåligt samvete för att jag inte "gör" någonting. Så nu blir det lite tydligare veckoplaneringar framöver!

 

Efter avskrittning spolade jag av Hampus, han var inte särskilt svettig, men däremot var han lerig på ben och mage. Efter allt regnande är ridbanan lite sörjigare än vanligt. ;-)

 

Sedan fick han gå ut i hagen och få kraftfoder, innan dagens mest spännande ögonblick väntade. Ihopsläpp med Krutow!

 

 

Det gick fullständigt odramatiskt, bägge grabbarna verkade mest vara intresserade av att äta. ;-) Eftersom Ariel blir borta minst 45 dagar till, vilket innebär att hon kommer hem absolut tidigast 15 augusti, så är det snällare mot Hampus att han får en annan hagkompis, än att han skall gå ensam och längta efter sin tjej. Krutow och han är lika både kroppsligt och mentalt, även om Krutow är fem år äldre. Jag hoppas att de får många sköna stunder ihop!