Inte alltid som man tänkt sig...

Jag har helt tappat motivationen, både när det gäller ridningen och att skriva blogg. Men jag måste ju sammanfatta någon gång och det får bli lite snabbt skrivet.
 
Förra måndagen red jag ut i mörkret på Hampus. Jag hade pannlampa och vi klättrade ett varv i klätterbacken, galopperade på ängen och skrittade längs asfalten hem. Han kändes fin, men jag tappade sugen totalt när det var så bäcksvart överallt. Suck! Hampus fick vila några dagar efter det.
 
På fredagen red jag ett riktigt härligt dressyrpass med honom, det fungerar så bra att galoppera igång honom innan jag ber om trav. Var noga med många skrittpauser också och på slutet kändes det toppen med voltarbetet. :-) Det tar sig, om än långsamt... Redan då var jag lite halvdålig och sedan däckade jag totalt i magsjuka.
 
Så Hampus har fått vila ännu mer och idag när jag var ute och faktiskt orkade borsta honom lite, upptäckte jag hur mycket vinterpäls han satt. Teddybjörn! <3
 
Skall försöka peppa mig själv att komma igång med ridningen igen, men just nu känns det mest jobbigt... :-(
 
På lördag kommer fysioterapeuten S ut och känner igenom Hampus, det skall bli så spännande att höra vad hon säger. Delvis därför känner jag att jag inte har någon plan för kommande veckor. Ingen plan för någonting faktiskt. Allt bara spretar just nu... :-( Men förhoppningsvis blir allt bättre när jag bollat med S.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0