Hampus

Igår var det dags för blodprovstagning av Hampus för test av PPID. Jag misstänker att han har sjukdomen och har haft den sedan jag köpte honom. Det skulle förklara bukigheten, att han svettas så lätt samt dricker och kissar så mycket.

 

Hampus var nöjd med att stå i spiltan med nosen i ett hönät och Ricky i boxen bredvid som sällskap. När veterinären kom blev han lite bekymrad, men inte stressad. Det var först när veterinären stack honom som han försökte ta sig därifrån. Han började med att trycka sig mot oss, när det inte fungerade så började han att resa sig. Men jag var snabbt framme och tog i örsnibben på honom. Masserade den och pratade lugnande med honom.

 

Han såg på mig med orolig och nervös blick, men stod stilla så veterinären kunde ta blodprovet. Det var så tydligt att han inte tyckte om behandlingen, men fann sig i den eftersom jag sade att det var okej. Snacka om att han börjat lita på vad jag säger. <3

 

När provtagningen var över stod vi och pratade en stund, så Hampus fick vänja sig vid att ha veterinären nära sig även utan några elaka nålar. Han slappnade inte av, men stod i alla fall lugnare än innan. Vi diskuterade lite kring hur vi går vidare och bestämde att om han har PPID så blir det livslång medicinsk behandling och om han inte har det så kommer veterinären tillbaka för att provta för IR istället.

 

Själv hoppas jag faktiskt att det är PPID så jag får en förklaring till varför han ser ut som han gör. Då kan han medicineras och bli bättre.

 

Finaste killen, älskar honom så! <3